Sida 525
Deligeorgis, Epaminondas, grekisk statsman
åtminstone fyratio arter, bl. a. öresvinet (D. Tursio), hvitnosen (D. albtrostris), hvitsidingen (D. acutus) och springaren (D. delphis). J. G. T.
Delfiand, fruktbar landsträcka i nederländska prov. Syd-Holland, mellan Maas och hafvet.
Delfoi, stad i forngrekiska landskapet Phocis. Se Delfi.
Delfosse [-fås], Auguste, belgisk statsman, f. 1801, var en tid advokat, blef 1840 medlem af representantkammaren, hvarest han häfdade kommunernas och statens rätt i undervisningsfrågan, tog liflig andel i kampen mot ministèren de Theux samt var 1847--52 en af vice-presidenterna och 1852--55 president i kammaren. Det var till väsentlig del hans vältalighet och inflytande, som höllo 1848 års republikanska strömningar fjärran från Belgien. 1857 fick D. titel af statsminister. Död 1858, genom sjelfmord.
Delfshaven [-hafen], stad i nederländska prov. Syd-Holland. 10,042 innev. (1876). Fordom Delfts hamnstad.
Delft, stad i nederländska prov. Syd-Holland, vid den lilla floden Schie. 1876 hade det 24,511 innevånare, af hvilka 1/3 voro katoliker. Polyteknisk skola och flere vetenskapliga anstalter. Gevär-, glas-, läder-, olje- och såpfabriker. Fordom stor tillverkning af fajans och stenkärl ("Delftgods"). D. är genomskuret af många kanaler, af hvilka en förbinder det med Haag.
Delfzijl [-säjl], starkt befäst hamnstad i den nederländska prov. Groningen, vid Fivels utlopp i Dollart. Omkr. 6,000 innev. Fiske och skeppsfart. Vid D. börjar den s. k. "långa kanalen", som öfver Groningen förer till Harlingen i Friesland.
Delgado. 1. Udde på södra Afrikas östra kust, vid norra inloppet till Mosambiksundet. -- 2. (Punta D.). Stad på S. Miguel, en af Azorerna. Omkr. 13,000 innev. Liflig handel.
Del Grifo l. De la Roqueta, ö i Stilla oceanen. Se Acapulco.
Delhi, Dehli l. Dilli (Sanskr. Indra prastha). 1. Regeringsområde i britisk-ostindiska prov. Pandjab. Areal 14,392 qv.-kilom. (261,4 qv.-mil). 1,920,912 innev. (1868). Regeringsområdet omfattar distrikten D., Gurgaon och Karnal. -- 2. Distrikt i nämnda regeringsområde på båda sidorna om floden Djamna. Areal 3,178 qv.-kilom. (57,7 qv.-mil). 608,850 innev. (1868), af hvilka 72 % hinduer och 21 % muhammedaner. Marken är stenbunden. Artificiel bevattning måste användas. -- 3. Hufvudstad i nämnda område och distrikt, vid floden Djamna. 154,417 innev. (1871), hvaraf omkr. 50 % hinduer. Det har många praktfulla, men förfallna byggnader, bl. a. mogulns palats, hvilket engelsmännen delvis förvandlat till kaserner, och den af hvit marmor uppförda Djamnamoskén. Guldsmedsarbeten, elfenbenssnideri, broderier. D. var hufvudstad i Mogulriket till 1803, då det eröfrades af engelsmännen. Det är ännu en af Indiens förnämsta städer, men förfaller allt mer.
Delia, Lat., den deliska, binamn till Diana (Artemis), så kallad efter sin födelseort, ön Delos. Jfr Delius.
Delibes [dölib], Léo, fransk kompositör, f. 1836, åtnjöt undervisning af Adam, Benoist m.
fl. samt blef 1853 ackompanjatör vid Théâtre lyrique i Paris och tillika organist vid en kyrka. 1856 uppfördes hans första operett, Deux sous de charbon, och derefter följde, med korta mellanrum, Deux vieilles gardes (1856), Six demoiselles à marier (s. å.) och Maître Griffard (1857). Under de följande åren utvecklade D. en högst betydande produktivitet såsom operettkompositör. 1865 anställdes han som andre chormästare vid Stora operan, och dermed öppnade sig för honom en ny bana. Med stort bifall uppfördes der 1866 den af honom och ryssen Minkous komponerade balletten La source, 1869 opera-buffan La cour du roi Pétaud och 1870 balletten Coppélia, ou la fille aux yeux d'émail. Hos oss är D. känd genom sin tilltalande opera Le roi l'a dit (1873; "Kungen har sagt det", 1877). 1876 gafs för första gången balletten Sylvia, ou la nymphe de Diane. D. har äfven komponerat qvartetter för mansröster: Les lansquenets, Les pifferari, Avril, Pastorale, Trianon m. fl., äfvensom en serie chörer för qvinnoröster, med ackompanjemang af orkester. Han åtnjuter f. n. stor popularitet i Frankrike, och man har visat på honom såsom den väntade arfvingen af Boieldieus och Adams traditioner. D:s arbeten utmärka sig genom behag och melodirikedom, präktig instrumentation och liflig iscensättning. A. L.
Deliberera (Lat. deliberare), rådslå, öfverlägga, rådgöra. -- Deliberation, rådslag, öfverläggning. -- Deliberativ, rådslående, öfverläggande.
Delicato, Delicatamente l. Con delicatezza, Ital., musikt., med utsökt finhet och smak.
Délice [-is], Fr. (af Lat. delicia), njutning, utsökt nöje. -- Deliciös (Fr. délicieux), läcker, utsökt fin, angenäm. Jfr Delikat.
Deliciae, Lat., "förströelser", i äldre tider en omtyckt boktitel för framställningar af ämnen, som mera afsågo nöje och förströelse än undervisning (samlingar af poetiska skriftställare: Deliciae poetarum italorum, Deliciae poetarum suetorum o. s. v.).
Deliciae generis humani, Lat., "menniskoslägtets vällust", hedersnamn för den romerske kejsaren Titus.
Delictum (plur. delicta), Lat. (af delinquere, underlåta, fela), förseelse, förbrytelse, missgerning.
Deliern (Lat. Delius) l. den deliske guden, ett af Apollos binamn, hvilket han fick efter sin födelseort, ön Delos.
Deligatur (af Lat. deligare, förbinda), läkek., förband.
Deligeorgis [dilijeorji], Epaminondas, grekisk statsman, f. i början af 1830-talet, var flere gånger minister och konseljpresident. I sistnämnda egenskap hade han Juli 1872--Febr. 1874 att behandla och bilägga den med ett främmande bolag uppkomna tvisten om silfververken vid Laurion, i hvilken tvist de franska och italienska regeringarna intervenerade. 1877 var han finansminister i Kanaris' fusionsministèr. D. ansågs i allmänhet vara fredsvän, men var en utpräglad partiman. Han var utgifvare af Athens största och sakrikaste tidning, "Efimeris ton syzitizion". Död d. 4 Maj 1879.
Källa: Project Runeberg ·
