Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant

var gästfri, välgörande mot underhavande samt välvillig mot lärda och konstnärer. Ehuru han hyllade sin tids frisinnade filosofiska åsigter, var han i politiken konservativ. 1771 uttalade han sig mot den af konungen gillade ombildningen af parlamenten, och fastän han i allmänhet förklarade sig för de nyttiga reformer, som den allmänna meningen kräfde, undertecknade han i notabelförsanäingen 1787 det memorial, hvari adeln och presterskapet protesterade mot hvarje kränkning af deras privilegier. Efter bastiljens stormande (1789) lemnade han Frankrike. I Rhentrakten ställde han sig i spetsen för en liten här af emigranter. 1792--97 kämpade han, besoldad af Österrike och (ifrån 1796) af England, mot sitt fädernesland, allltid med tapperhet och ofta med framgång. Efter freden i Campo Formio (1797) trädde han, tillika med sina vapenbröder, i rysk tjenst, begaf sig till Volynien samt gjorde fälttågen 1799 och 1800. Efter freden i Lunéville 1801 måste han upplösa sin kår. Från 1801 till 1814 lefde C. i England på en pension af engelska regeringen. Sistnämnda år återkom han till Paris, der han dog 1818. Han författade Essai sur la vie du grand Condé (1798). A. B. B.

8. Condé, Louis Henri Joseph, hertig af Bourbon, prins af C., den förres son, f. 1756. Då han ännu var nästan ett barn, bortförde han prinsessan Louise af Orléans ur ett kloster -- en händelse, som orsakade stor förargelse. 1782 bevistade han Gibraltars belägring. Med sin fader utvandrade han vid revolutionen 1789 och tillhörde emigranternas kår ända till dess upplösning. 1800--14 bodde han i England. Sedan Napoleon återkommit från Elba, 1815, sökte C., utnämnd till öfverbefälhafvare i de vestra departementen, förgäfves göra honom motstånd i Vendée. 1829 utnämnde han sin gudson hertigen af Aumale, konung Ludvig Filips fjerde son, till sin hufvudarfvinge, och i Aug. 1830 träffades han strypt i sin sängkammare. En ryktbar process följde, men domstolen uttalade sig för sjelfmord. C. var fader till den bekante hertigen af Enghien. A. B. B.

9. Condé, Louis Philippe Marie Leopold d'Orléans, titulärprins af C., var äldste sonen till hertigen af Aumale. Han föddes 1845 och dog 1866 i Sidney i Australien.

Con diligenza, Ital., musikt., med noggranhet.

Condillac [kånsdijak], Etienne Bonnot de Mably, fransk filosof, broder till abbé Mably, föddes 1715, blef redan tidigt abbé, invaldes 1768 i Franska akademien och dog 1780, efter att hafva fört ett mycket tillbakadraget lif. I sin spekulation slöt han sig väsentligen till Locke, med hvars filosofi han gjorde sina landsmän bekanta. Med Locke var han ense derom att alla menskliga förnimmelser uppkomma genom utifrån, medelst sinnena, gifna intryck på den ursprungligen tomma själen. Men han bestred Lockes antagande att förståndet är en aktiv förmåga, genom hvilken menniskan, medelst jämförelse mellan flere sinnesintryck och abstraktion från det i dem olika, bildar sig s. k. sammansatta idéer eller allmänföreställningar om tingen, och lärde i stället, att äfven förståndet är en passiv förmåga, att de sammansatta idéerna uppkomma derigenom att af

starkare sensationer någonting qvarblifver i medvetandet, äfven sedan de upphört, och att förståndet är summan af på detta sätt småningom förvärfvadt omdöme. Enligt C. kommer menniskan först genom känselsinnet till medvetande om att någonting objektivt -- ett obekant något -- ligger till grund för hennes sensationer. C:s förnämsta arbete är Traité des sensations (1754). Bland hans öfriga arbeten må nämnas Essai sur l'origine des connaissances humaines (1746) och Traité des systèmes (1749). Hans Oeuvres complètes utkommo 1798 och 1824. L. H. Å.

Con discrezione [-åne], Ital., musikt., med urskilning.

Conditio, Lat., vilkor, förutsättning. -- Conditio sine qua non, "ett vilkor, utan hvilket icke" (en sak är möjlig), oeftergifligt vilkor. -- Sub conditione, under förutsättning.

Condom [kångdång], stad i franska depart. Gers (Guienne), vid Bayses och Gèles sammanflöde. Omkr. 8,500 innev. Ullspinnerier och bränvinstillverkning. Ryktbar katedral. C. var förr hufvudort i landskapet Condomois, som motsvarade de nuv. departementen Landes och Lot-et-Garonne.

Condominium, Lat. (af con, cum, med, och dominium, egendom), medeganderätt, gemensam egendom.

Condor, syd-amerikanskt guldmynt: i Chile = 35 kr., i Columbia = 36,50 kr.

Condorcet [kångdårse], Marie Jean Antoine Nicolas Caritat, markis de C., fransk matematiker, filosof och revolutionsman, föddes 1743 i Ribemont, nära S:t Quentin, och tillhörde en gammal adlig ätt, som bar namn efter slottet Condorcet i Dauphiné. Vid tjugotvå års ålder framträdde han med en Essai sur le calcul intégral, hvilken 1769 banade honom väg till vetenskapsakademien, der han 1788 blef ständig sekreterare. 1777 vann han akademiens i Berlin pris för sin teori om kometerna, och genom Essais sur l'application de l'analyse à la probabilité des décisions rendues à la pluralité des voix (1785) intog han en betydelsefull plats inom sannolikhetsräkningens vetenskap. Han kallades till ledamot af flere utländska lärda samfund, bl. a. af Vetenskapssocieteten i Upsala (1788), och 1782 invaldes han i Franska akademien. Matematiken ensam kunde dock ej gifva C:s lifliga sinne tillräcklig sysselsättning. En outsäglig känsla af medlidande för de olyckliga i samhället och ett okufligt begär att gagna drogo honom in på vitterhetens och filosofiens fält. Han hedrades med de store samtida skriftställarnas vänskap och blef en verksam missionär för deras politiska och religiösa läror. Under Turgots ögon skref han Lettre d'un laboureur de Picardie à M. Necker, hvari han angrep inrikestullen på spanmål. Hans kristendomsfientliga Lettres d'un théologien etc. (1774), tillskrefvos Voltaire. På d'Alemberts uppmaning blef han en ifrig medarbetare i "Encyklopedien". Amerikanerna i sin oafhängighetskamp, liksom ifrarna för negerslafvarnas befrielse, kunde räkna på understöd af hans fina penna. C. helsade med hänförelse 1789 års revolution och sökte påskynda demokratiens seger.