Chios

*Chios har enl. Strelbitsky en areal af 826,7 qvkm. och 60–70 tusen innevånare, nästan alla greker. Ön består till största delen af mesozoiska kalkbildningar; i n. v. och på elfva enstaka ställen uppträda paleozoiska skiffrar och sandstenar, med kisel-, skiffer- och kalkinlagringar. Södra hälften af vestkusten består af limniska tertiärbildningar. Strandslätter och flodalluvioner finnas särskildt omkring hufvudstaden och hornblende-andesit och fusulinakalk på ett enstaka ställe i n. vid Kardamin. Den 3 April 1881 och följande dagar hemsöktes ön och motliggande kust af fastlandet af en jordbäfning, som svårt ödelade östra tredjedelen af densamma, den rikaste och bördigaste delen, der på en omkrets af 4–6 km. från hufvudstaden all användbar mark var bevuxen med apelsin-, citron-, fikon- och mandelträd, och der de rike chiotiska köpmännen hade sina präktiga villor och trädgårdar. Förlusten af menniskolif uppgick till 3,558, och skadan anslogs till 55–70 mill. kr. — Hufvudstaden C. har omkr. 20,000 innev., af hvilka omkr. 3,000 turkar, och är säte för en grekisk ärkebiskop. Staden har en utsträckning af flere kilometer mellan orange- och olivlundar. Dess hus, byggda af venezianer och genueser, hafva en elegans och beqvämligheter, som man ingenstädes eljest finner i Levanten. Förgäfves söker man i den moderna staden några rester från forntiden, om man undantager ett sannolikt förhelleniskt minnesmärke, Homeros' skola (ön var en bland de 7 orter, som täflade om äran att hafva varit Homeros' födelseort), bestående af en till ett bord med omgifvande bänk huggen kalkstensklippa, hvilken af befolkningen betraktas som den plats, der Homeros skall hafva samlat sin sångareskola omkring sig.