Chios (Nygrek. Chio l. Skio, Turk. Saki l. Sakiz-Adasi, "mastix-ön"), turkisk ö i Egeiska hafvet, vid mindre Asiens vestkust. Arealen 950 qv.-kilom. (17,3 qv.-mil). Omkr. 40,000 innev. (före 1822 funnos 130,000), dels greker, dels turkar. Ön är bergig (Eliasberget motsvarar de gamles Pellinaeus), ovanligt fruktbar och väl odlad samt kallas af turkarna för sitt angenäma och milda klimat "Arkipelagens paradis". Den lemnar vin, olja och bomull, men i
synnerhet mastix och sydfrukter. Redan i forntiden var den berömd för sitt vin, sina fikon och sin mastix. Dess innevånare voro kända för sitt yppiga lefnadssätt. Handeln med siden- och bomullstyger samt med syltade frukter, säd, boskap och salt är rätt betydlig. Hufvudstaden, som i forntiden kallades C., men nu heter Kastro, är belägen på östra sidan. -- Ön bebyggdes först af pelasger, sedermera af karier, och slutligen nedsatte sig joniska kolonister på densamma, hvarefter den räknades till det joniska förbundet och snart vann stor makt till sjös. Sedan Cyrus intagit Mindre Asien, underkastade C. sig frivilligt perserna, men öfvergick efter slaget vid Mykale till athenska förbundet och biträdde kraftigt athenarna i peloponnesiska kriget (431 --404 f. Kr.). Mot dettas slut afföll det till Sparta. Efter att sedan åter en tid hafva varit Athens bundsförvandt gick det öfver till Thebe och lydde derefter under macedonierna, romarna, de östromerske kejsarna och genueserna samt kom 1566 till turkarna. Under grekiska befrielsekriget (1820--29) reste sig äfven C. mot det turkiska väldet, men återeröfrades snart, hvarvid de rysligaste grymheter utöfvades. Qvinnor och barn mördades eller gjordes till slafvar. På få dagar (våren 1822) lära 25,000 man hafva blifvit dödade. Äfven ett annat befrielseförsök, som gjordes 1827, misslyckades.