Cimarosa

Cimarosa [tjimaråsa], Domenico, italiensk operakomponist, f. 1749, enl. Fetis, men 1755 enl. Gerber, fick i sång undervisning af Manna och Sacchini, i kontrapunkt af Fenaroli, i dramatisk stil af Piccinni. Redan hans första opera, Le stravaganze del conte (1772), rönte ganska stor framgång, och nya verk (för Neapel, Rom och Venezia): La finta parisina (1773), L'italiana in Londra (1775), Cajo Mario (1779), La ballerina amante (1782) samt Giannina e Bernardone (1788), spredo snart hans rykte öfver hela Europa. 1787 kallades han af Katarina II till Petersburg, hvarest han skref flere operor och andra kompositioner. Ur stånd att fördraga det nordiska klimatet, mottog han 1792 ett anbud af Leopold II om hofkapellmästareplatsen i Wien. Sistnämnda år skref han der sitt mästerverk, operan Il matrimonio segreto ("Hemliga giftermålet", 1800), som första aftonen gick två gånger öfver tiljan. I Paris undanträngde den Piccinni, och i Neapel gafs den 70 gånger efter hvarandra. Äfven i vår tid lefver den på de flesta operascener. 1793 återvände C. till Italien och komponerade sedan Le astuzie feminili samt Gli Orazj e Curiazj m. fl. operor, men invecklades 1799 i de revolutionära rörelserna i Neapel, blef till följd deraf fängslad och frigafs endast på uttrycklig förbön från åtskilliga europeiska hof. Genom sina lidanden i fängelset förstörd till sin helsa, dog han i Venezia d. 11 Jan. 1801, under det han var sysselsatt med att komponera operan Artemisia. -- C. betecknar höjdpunkten af den italienska buffan i 18:de århundradet. Sund lifslust, glädtigt behag och fin komik tala ur hans verk af denna art, hvilka i formelt hänseende utmärka sig genom flödande melodirikedom och lefvande situationer. De ådagalägga, att förf. hade grundlig kännedom om fakturen, och röja mästerlig behandling af sångstämman, hvilken på italienskt vis tager ett betydligt försteg framför instrumentationen. Ett visst inflytande af Mozart är omisskänligt. I Stockholm äro, utom "Hemliga giftermålet", gifna: "Giannina och Bernardone", "Italienskan i London" samt "Teaterdirektören" (L'impresario in angustie). A. L.