Colosseum l. Coliseum (Ital. Coliseo), det gamla Roms största och praktfullaste amfiteater, fordom äfven kallad Flaviska teatern, påbörjades under Vespasiani regering och fullbordades under Titus (80 e. Kr.). Det var bestämdt till djurstrider och gladiatorsfäktningar, men kunde, om arenan sattes under vatten, användas äfven till låtsade sjöstrider. Det hade en längd af 175,5 m. (591 f.), en bredd af 150,8 m. (508 f.) och en höjd af 45,4 m. (153 f.) samt rymde 80,000 åskådare. Dess trägolf hvilade på en väldig underbyggnad, som innehöll rum för de vilda djuren och maskineri för sceniska förändringar af alla slag. Öfversta sittraden omslöts af ett ståtligt kolonngalleri. Den ofantliga lokalen var öfverspänd med en praktfull duk, fäst vid mastträd. Utvändigt öppnade sig de tre nedre våningarna, som voro
prydda med doriska, joniska och korintiska halfkolonner, mellan bågar, som åt det hela gåfvo en lefvande och rik effekt. En fjerde våning, med ogenombruten murmassa och motsvarande den inre kolonnkransen, var prydd med korintiska pilastrar och konsoler, på hvilka de förut nämnda mastträden hvilade. Till sina vigtigaste konstruktiva delar var denna jättebyggnad helt och hållet uppförd af väl sammanfogade qvaderstenar; det öfriga var af tegel. Tre af Roms största palats -- Pal. Farnese. Pal. Barberini och Pal. della Cancelleria -- äro byggda med qvadersten från Colosseum, och likväl behöfdes för detta ändamål endast hälften af dess yttre omfångsmur. Trots all vandalism är denna byggnad den väldigaste jätteruinen bland Roms alla minnesmärken.