Crofters [-törs], Eng. (af Angelsachs. croft, litet jordstycke), smärre årsarrendatorer i skotska höglanden, afkomlingar af de forne clanerna. Crofters befinna sig i ungefär lika sorglig ställning som de irländske arrendatorerna och äro liksom dessa ofta utsatta för trycket af »middle men», hvilka såsom generalförpaktare stå emellan dem och de stora jordegarna. Förr voro crofters utbredda öfver hela Skotland, men de hafva numera försvunnit från låglandet, hvarest större arrendegods om 60–80 har hafva trädt i deras ställe. Emellertid utgöra crofters ännu majoriteten af befolkningen på Hebriderna och en betydande del deraf på Orken- och Shetlandsöarna samt i grefskapen Ross, Argyle, Sutherland och Inverness, hvarjämte de finnas i grefskapen Aberdeen och Perth. Ända till 1745 innehade crofters jorden i gemenskap med clancheferna, med samfälld rätt till betesmark, fiske och jagt, men från denna tid började cheferna, uppmuntrade af engelska regeringen, att tillvälla sig dessa rättigheter och inrätta stora farmer med fårskötsel, för hvilket ändamål crofters i tiotusental fördrefvos från de bördiga dalarna för att framsläpa en usel tillvaro vid hafskusten. Alltefter som fårskötseln blef mindre lönande, omskapades i stället betesmarken mångenstädes till ofantliga jagtmarker med hjortar och orrfoglar. Bitterheten öfver detta behandlingssätt har naturligt nog fortlefvat i crofters sinnen och föranledt konflikter med de store jordegarna, så mycket mer som småarrendatorerna anse sig från elan-tiden ega med besittningsrätt till sina jordlappar. Sträfvanden, som likna den iriska landligans, hafva hos dem funnit gynsam jordmån och ledt till organiserandet af Highland land law reform association, som i midten af 1880-talet framkallade åtskilliga upplopp och våldsamheter, äfven efter det att parlamentet utfärdat Crofters' act i Juni 1886. Genom denna lag förvandlades de små arrendena (å högst 30 pd sterl. i årsafkastning) i viss mån till ärftliga, i det att en crofter kan öfverlåta arrendet till någon medlem af sin familj. Å andra sidan har han ett års uppsägningstid, om han vill uppgifva arrendet, och får då godtgörelse för vidtagna meliorationer, hvarjämte han är tryggad vid bibehållandet af sin croft, så länge han uppfyller de väsentliga arrendevilkoren. Dock kan godsherrn expropriera hans mark för vissa offentliga ändamål. En af tre medlemmar sammansatt Crofters' commission utgör verkställande organ för lagen och eger bl. a. att fastställa skälig arrendeafgift (fair rent) då parterna ej kunna enas derom.
Nordisk familjebok · första upplagan
Crofters
Ämne: Irland och Skottland: folk och historia · Storbritannien och Irland: orter, London och engelska personer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 327–328 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗