Sida 166
Cranganore ...
framdrog dokument, som undanhållits vid processen mot den 1893 sammanstörtade Banca romanas styresmän och hvilka förklarades skola bevisa, att C. af nämnda bank mottagit betydliga summor. C. hindrade sakens dragande under offentlig debatt genom att ajournera kammaren och lät rättsligt åtala Giolitti för smädelse. För de derefter infallande parlamentsvalen vidtog C. en rad af våldsamma åtgärder med det resultat, att regeringen i den nya kammaren (Juni 1895) egde en förkrossande majoritet. Alla ministrarna återvaldes; sjelf valdes C. i 9 kretsar. C. var icke längre en konstitutionel regeringschef; han var Italiens diktator, lika hatad af högern, de klerikale och radikalerna, af de sistnämnde ej minst för den hänsynslösa kraft, med hvilken han undertryckte oroligheterna på Sicilien. För att besvärja stormen sökte han genom fullföljande af en djerf, men ruinerande eröfringspolitik i Abessinien skaffa det utmattade landet krigisk ära. Men då italienarna under general Baratieri d. 1 Mars 1896 ledo ett förkrossande nederlag, såg C. sig nödsakad att d. 5 s. m. begära sitt afsked, som beviljades. Hans meddelande derom i deputeradekammaren framkallade ursinniga bifallsrop, och under en skur af skymford lemnade han salen. Hans efterträdare blef Rudini.
Crispianus. Se Crispinus.
Crispinus, psevdonym. Se Riis, C. P.
Cristal, psevdonym. Se M. Germa.
Cristofori (Cristofali, Cristofani), Bartolommeo, uppfinnaren af pianofortet (se d. o.), föddes i Padua 1655 och dog i Florens 1731.
Crivelli, Uberto. Se Urban 3.
Crkvenica [-nitsa], badort i kroatisk-slavonska komitatet Modrus-Fiume, vid Morlacca-kanalen midt emot ön Veglias. 2,635 innev. (1890). Fullkomligt vindskyddadt läge, förträfflig badstrand och rik vegetation.
Crnagora, serbiska namnet på Montenegro (se d. o.).
Crocidura, zool., fältnäbbmusslägtet. Se Näbbmössen.
Crocodilia, zool. Se Krokodildjuren.
Croesus [krē-], Lat. Se Kresus.
Crofters [-törs], Eng. (af Angelsachs. croft, litet jordstycke), smärre årsarrendatorer i skotska höglanden, afkomlingar af de forne clanerna. Crofters befinna sig i ungefär lika sorglig ställning som de irländske arrendatorerna och äro liksom dessa ofta utsatta för trycket af »middle men», hvilka såsom generalförpaktare stå emellan dem och de stora jordegarna. Förr voro crofters utbredda öfver hela Skotland, men de hafva numera försvunnit från låglandet, hvarest större arrendegods om 60–80 har hafva trädt i deras ställe. Emellertid utgöra crofters ännu majoriteten af befolkningen på Hebriderna och en betydande del deraf på Orken- och Shetlandsöarna samt i grefskapen Ross, Argyle, Sutherland och Inverness, hvarjämte de finnas i grefskapen Aberdeen och Perth. Ända till 1745 innehade crofters jorden i gemenskap med clancheferna, med samfälld rätt till betesmark, fiske och jagt, men från denna tid började cheferna, uppmuntrade af engelska regeringen, att tillvälla sig dessa rättigheter och inrätta stora farmer med fårskötsel, för hvilket ändamål crofters i tiotusental fördrefvos från de bördiga dalarna för att framsläpa en usel tillvaro vid hafskusten. Alltefter som fårskötseln blef mindre lönande, omskapades i stället betesmarken mångenstädes till ofantliga jagtmarker med hjortar och orrfoglar. Bitterheten öfver detta behandlingssätt har naturligt nog fortlefvat i crofters sinnen och föranledt konflikter med de store jordegarna, så mycket mer som småarrendatorerna anse sig från elan-tiden ega med besittningsrätt till sina jordlappar. Sträfvanden, som likna den iriska landligans, hafva hos dem funnit gynsam jordmån och ledt till organiserandet af Highland land law reform association, som i midten af 1880-talet framkallade åtskilliga upplopp och våldsamheter, äfven efter det att parlamentet utfärdat Crofters' act i Juni 1886. Genom denna lag förvandlades de små arrendena (å högst 30 pd sterl. i årsafkastning) i viss mån till ärftliga, i det att en crofter kan öfverlåta arrendet till någon medlem af sin familj. Å andra sidan har han ett års uppsägningstid, om han vill uppgifva arrendet, och får då godtgörelse för vidtagna meliorationer, hvarjämte han är tryggad vid bibehållandet af sin croft, så länge han uppfyller de väsentliga arrendevilkoren. Dock kan godsherrn expropriera hans mark för vissa offentliga ändamål. En af tre medlemmar sammansatt Crofters' commission utgör verkställande organ för lagen och eger bl. a. att fastställa skälig arrendeafgift (fair rent) då parterna ej kunna enas derom.
Crofts, Ernest, engelsk målare, född i Leeds 1847, uppehöll sig, efter erhållen skolundervisning i hemlandet, under en utländsk resa några år i Berlin, der han började få lust för konsten. Han fick efter hemkomsten studera i London under Clay, men begaf sig efter dennes död (1868) till Düsseldorf, der han blef Emil Hüntens lärjunge och egnade sig åt militärmåleriet, till hvars förnämsta representanter i England han räknas. Af hans arbeten, som mest varit utställda i Royal academy, må nämnas Reträtt, från fransk-tyska kriget 1870 (1874, nu i Königsbergs galleri), Morgonen af slaget vid Waterloo (1876), Aftonen af slaget vid Waterloo (1879), Marlborough efter slaget vid Ramillies (1880), Karl I på väg till sjavotten (1883), Napoleon lemnar Moskva (1887).
*Croisera. Se vidare Korsning.
Croissy [kråassī], markis de. Se Torcy.
Croix [kråa'], stad i franska depart. Nord, 3 km. s. v. om Roubaix, vid Marcq och Nordbanan. 11,950 innev. (1891). Tillverkning af yllevaror, kemikalier, papper m. m.
Croix däaugives [kråa'dåṡji'v], Fr., byggnadsk. Se Ogive.
Croizette [kråaṡä'tt], Sophie Alexandrine, fransk skådespelerska, f. 1847 i Petersburg, der hennes mor var operadansös, debuterade 1869 å Théâtre français såsom La reine Anne i Scribes »Le verre d'eau». Hon var fäst vid denna scen till 1881 (som societär från 1873) och intog der en af de främsta platserna på fruntimmerssidan genom sin originella, ehuru ej särdeles fina eller själfulla talang och sin sinligt bedårande skönhet. Bland hennes roller framstodo Suzanne i »Le mariage de Figaro», La comtesse de Chelles
Källa: Project Runeberg ·
