Daedalus

Daedalus (Grek. Daidalos), Grek. sagohist., en berömd konstnär, hvilken sades härstamma från den attiske sagokonungen Erechtheus och betraktades såsom stamfader för de attiske daidalidernas slägt. Med anledning af en svår förbrytelse förvisad från Athen, flydde han till Kreta. Der byggde han, på konung Minos' befallning, bl. a. den bekanta labyrinten, till fängelse åt vidundret Minotauros, och när han sedermera sjelf inneslöts i densamma, förfärdigade han åt sig och sin son Ikaros vingar, medelst hvilka de flydde derifrån. Ikaros flög dock för nära solen, så att vaxet i vingarna smälte, hvarför han nedstörtade i det haf, som efter honom kallades det ikariska. D. lär hafva varit den förste, som skapade bilder med frigjorda lemmar och ledigare kroppsställning. Äfven prisas han såsom uppfinnare af flere bland de nödvändigaste verktygen: yxan, sågen och borren m. fl. Öfver hufvud ar D. att betrakta såsom en mytisk personifikation af den äldsta grekiska konsten och arbetsskickligheten. Namnet D. betyder konstnär. A. M. A.