*Deklamation, musikt., benämnes den vid sångkomposition försiggående förvandlingen af den poetiska rytmen (metern) till en musikalisk. En visa är af tonsättaren falskt deklamerad, om t. ex. en kort stafvelse erhållit en stark musikalisk accent eller lång not i melodien och tvärtom.
Tersqvartackord (tersqvartsextackord), musikt., septimackordets andra ömvändning, då den ursprungliga qvinten kommer nederst … Bygel musikt., krökt rör, medelst hvilket ett mässingsinstrument förlänges, när man på detsamma vill frambringa oli… Embouchure [angbousjyr], Fr. (af bouche, mun, mynning), mynning, utlopp. -- Musikt., dels munstycket i blåsinstrument, d… Förhållning musikt., en eller flere från ett föregående ackord i ett efterföljande qvarliggande och för detta främmande t… Mi musikt., solmisationsnamnet på tonen e. Den s. k. »tritonus», eller intervallet mi-fa (näml. mi = h i hexacho… Minima Lat. 1. Plur. af minimum, se d. o. -- 2. Musikt., vår halfva taktnot, som fordom, (vid slutet af 13:de årh.) … Dubbelkors musikt., ett nottecken (X eller ##), som angifver, att följande not skall höjas med två halftoner. Den not, s… Dubbel-b musikt., ett nottecken (bb), som angifver, att följande not skall sänkas med två halftoner. Den not, som fört…
Alla artiklar i ämnet →
I huvudbanden
Den här artikeln står i ett supplementband, som kompletterar artikeln i huvudbanden.
Deklamation (Lat. declamatio, af declamare, ropa högt), konstnärlig uppläsning af en literär produkt. -- Deklamatorlk, läran om sättet att konstnärligt uppläsa … band 3, sp. 1010