Dekker, Edward Douwes, holländsk författare, f. 1820 i Amsterdam, d. 1887 i Ingelheim. var tjensteman i styrelsen på Java från 1841 till 1858, då han måste taga afsked på grund af sin opposition mot kolonialregeringens utsugningssystem. Han utgaf 1860 under signaturen Multatuli den märkliga romanen Max Havelaar (5:té uppl. 1881), i hvilken han skildrar lifvet på Java och holländarnas egennytta gent emot den infödda befolkningen. D. var en i hög grad lidelsefull och hänsynslöst sanningskär natur, ständigt på krigsfot med sin nations flertal och mot herskande åsigter. Hans skrifsätt rör sig i aforismer och har i sin eld och styrka någonting vulkaniskt; han har satt lif och fart i den något tröga holländska prosan. Sina mestadels bittra tankar om lifvet och menniskorna har han vidare nedlagt i ett antal öfvervägande satiriska skrifter, bl. a. Minnebrieven (1861,- 7:de, uppl. 1881) och Idéen (1 bd, 1862–77). Hans drama De vorstenschool (1872) är ett omtyckt repertoarstycke i Holland. I den vana berättelsen Geschiedenis van Woutertje Pieterse (ofullb.) skildrar han oöfverträffligt folklifvet. D. är mycket uppburen af den unga generationen i Holland. Hans bref utgåfvos i 6 bd 1890–92 och hans samlade arbeten i 10 bd 1892.
Nordisk familjebok · första upplagan
Dekker
Ämne: Holländska författare och lärde · Nederländare och belgare
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 426 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗