Demaratus l. Damaratus (Grek. -os), konung i Sparta omkr. 490 f. Kr., råkade i fiendskap med sin medkonung, Kleomenes, och förjagades af denne med anledning af ett tvifvel rörande D:s äkta konungsliga härkomst. Han flydde då till konung Darius Hystapis i Persien, som mottog honom med utmärkelse och skänkte honom landbesittningar. 480 var han Xerxes följaktig på det stora fälttåget mot Grekland; men de fullkomligt välgrundade upplysningar och råd, som han dervid meddelade, vunno intet förtroende. Ännu lång tid efteråt lära ättlingar af D. hafva regerat öfver ett litet område i Aeolis. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Demaratus
Ämne: Grekiska fältherrar och statsmän · Antikens Grekland, Turkiet och Främre orienten
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1049 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗