*Diffusion, fys. Gjuter man försigtigt vatten öfver en saltlösning, sprida sig saltets molekyler småningom i vattnet och jämnvigt inträder, först när alltsammans bildat en fullkomligt likartad lösning. Denna saltmolekylernas rörelse inuti det ofvan stående vattnet och den motsvarande spridningen af vattenmolekyler in uti saltlösningen kallas diffusion. En likartad företeelse iakttages, när en lösning, hvilken som hälst, bringas i beröring med dess lösningsmedel, eller när två gaser lagras öfver hvarandra. Orsaken till diffusionen är molekylernas sträfvan att sprida sig åt alla håll, och denna mätes för gaserna genom deras tryck (här partialtryck), för lösningarna genom deras osmotiska tryck (se d. o. Suppl.). Om exempelvis saltets osmotiska tryck är större på en punkt i vätskan än på en annan, hvilket inträffar om koncentrationen i den förra punkten är större än i den senare, så förflyttas saltmolekyler genom tryckskillnaden till den senare punkten. Förflyttningens hastighet blir beroende af det motstånd (friktion), som saltmolekylerna röna vid sin gång genom vätskan. Detta motstånd är kolossalt stort och kan för salter bestämmas ur observationer angående deras ledningsförmåga. Derigenom blir det möjligt att verifiera ofvanstående från Nernst härrörande betraktelsesätt, och detta har också skett med utmärkt resultat. Att s. k. kolloida ämnen, såsom gummi, ägghvita m. m., diffundera ytterst långsamt beror derpå att deras molekyler, som äro mycket stora, röna ett ovanligt stort motstånd vid sin förflyttning i vätskan.
När ett strålknippe, vare sig värme-, ljus- eller elektriska strålar, faller mot gränsytan mellan två kroppar, återkastas strålarna dels reguliert (genom spegling), dels också irreguliert åt alla håll genom s. k. diffusion. K. Ångström, som noggrannast undersökt denna företeelse, har funnit, att strålarna genom diffusion starkast återkastas i en riktning vinkelrät mot gränsytan och i andra riktningar dess mindre, ju mindre vinkeln är mellan ytan och riktningen i fråga, så att när denna vinkel blir noll, är också den diffust reflekterade strålningen noll. S. A–s.