Dinoflagellaterna

Dinoflagellaterna l. peridineerna, bot., räknades förr till de lägre djuren, men anses numera såsom encelliga, lågt stående brunalger. De lefva hufvudsakligen i hafvet, der de med diatomacéerna bilda en vigtig del af plankton, och der flere arter jämte andra organismer frambringa det som »mareld» kända ljusfenomenet, men äfven sötvattensarter finnas. Hvarje cell innehåller en cellkärna, en komplicerad vakuolapparat och gula, platta kromatoforer, hvilkas närvaro visar, att dinoflagellaterna äro växter. De flesta äro omgifna af en egendomligt byggd cellulosavägg, genom hvilken de tvänne långa cilier, som förmedla rörelsen, utgå; äfven nakna former finnas. Fortplantningen sker genom delning. På hösten utbildas tjockväggiga öfvervintringsceller. — Jämte de medelst sjelfständig kolsyreassimilation lefvande arterna finnas sådana, hvilkas kromatoforer utgöras af färglösa leukoplaster (se Cell. Suppl.), och som lefva saprofytiskt eller liksom djur. Dessa härstamma sannolikt från de först nämnda. En art, Gymnodinium hyalinum, eger intresse genom sitt lefnadssätt såsom amoeba, liknande myxomyceternas. G. A.