Djôf

Djôf (El-) 1. djauf kallas i arabiskan en mellan höjder belägen insänkning och förekommer ofta som landskapsnamn, t. ex. på ett område n. ö. om Sana och på trakten mellan Medina och Mekka. Det mest bekanta D. ligger midt i den stora arabiska öcknen, mellan 29 1/2 och 30° n. br., ungefär under 40° ö. lgd fr. Greenw., vid sydöstra änden af Wadi Serhân, en oas af omkr. 100 km. längd i ö. och v. och 15–20 km. bredd. Hufvudoiter äro D. Amir, med omkr. 500 hus samt dadelpalmlundar och trädgårdar, hvilkas frukter (persikor, aprikoser, fikon, drufvor) prisas som de yppersta i Arabien, och Sakake, omkr. 20 km. n. ö. om den förra, med omkr. 600 hus, likaledes omgifna af palmlundar. Hela folkmängden i D. skattade Blunt 1880 till 7,000, Huber till 12,000 och Palgrave 1863, öfverdrifvit, till 32–34 tusen. D. är forntidens Dumaetha, senare kalladt Dumat el-Djandel.