Dolerit (af Grek. doleros, bedräglig), petrogr., en grof- eller medelkornig, mörk och tung, vulkanisk bergart af tertiär eller ännu lägre ålder. Den består af augit, magnetit, olivin och antingen plagioklas (plagioklas-dolerit) eller nefelin (nefelin-dolerit). På somliga ställen har doleriten ett porfyrartadt eller ett mandelstensartadt utseende. På Island och Färöarna samt i Skotland är denna bergart vidt utbredd. Den uppträder äfven i Siebengebirge, Eifel m. fl. st. samt är en af Etnas och Strombolis m. fl. vulkaners eruptionsprodukter. I Sverige förekommer den icke. Sitt namn har den fått i anledning af svårigheten att med blotta ögat bestämma den mineralogiska sammansättningen. -- Dolerit, anamesit och basalt i inskränkt betydelse, eller basaltit (synbart tät struktur), sammanfattas ofta under det gemensamma namnet basalt, i vidsträcktare mening. E. E.
Nordisk familjebok · första upplagan
Dolerit
Ämne: Bergarter (petrografi) · Mineral, bergarter och geologi
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1334 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗