Dolichopodidae, Långbenta flugor, zool., en till insekterna, tvåvingarnas ordning (Diptera) hörande familj, som igenkännes på de treledade antennerna, hvilka äro kortare än hufvudet och hafva ändlederna rundade eller tillspetsade, enkla, ej ringlade, och försedda med ett stundom finhårigt borst i spetsen eller på ryggen. Sugröret, som är kort, föga utskjutande och tjockt samt försedt med två köttiga sugläppar och två breda, enledade, fjällformiga muntrådar (palper), innesluter fyra borst och kan indragas. Vingarna hafva endast fem långsgående, enkla ådror, af hvilka den fjerde är rät eller bågböjd och den mellersta tvärnerven belägen närmare mot vingbasen. Kroppen är medelstor eller liten, cylindrisk, ofta metallgrönglänsande och beklädd af ett fint, kort ludd. Ögonen äro stora, skilda, gröna eller purpurfärgade. Bakkroppen är utdragen och sexledad. Benen äro långa och smala, och de båda fötterna (tarserna) stå tätt tillsammans i bröstets midtlinie. Dessa flugor, som i Skandinavien räkna ett rätt betydligt antal arter och i Europa åtminstone 200, finnas öfver hela jorden. De uppehålla sig på blad för att hemta upp honing, eller vid stränder, der de utsuga smärre, uppkastade snäckdjur. Icke så få arter kunna med stor skicklighet röra sig äfven på vattenytan. Larven är långsträckt och smal samt lefver i jord eller under murken bark, och pupporna hafva hornartade hakar på mellan- och bakkroppens ringar. J. G. T.
Nordisk familjebok · första upplagan
Dolichopodidae
Ämne: Insekter och insektgrupper · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1336 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗