Dorema

Dorema, bot. farmak., ett ganska egendomligt slägte inom nat. fam. Umbelliferae Juss., kl. Pentandria L. En art, D. ammoniacum Don. (icke D. armeniacum), växer i mellersta Persiens öcknar och å stepperna kring sjön Aral samt upp mot sjöarna Balkasch och Alakul i södra Sibirien. Den är en mångårig, omkr. 4 m. (13,5 f.) hög ört med ett blågrönt, naket utseende. Endast vid roten, som växer i flere år, innan den högresta stjelken utvecklas, finnas fotslånga, flere gånger parbladigt delade blad. Stjelkens blad äro förkrympta till fjäll. Blommorna äro höljda af filtludd och sitta i enkla, små, nästan klotrunda flockar, som äro klaselikt ordnade utefter stjelkgrenarna. I stjelken och, före densammas utveckling, i roten finnes en ymnig balsam, som utsipprar å stjelken i form af droppar eller "tårar", hvilka stelna i luften och insamlas (företrädesvis i Persien) samt utgöra drogen gummi resina ammoniacum in lacrymis l. granis. En annan form af denna drog kallas gummi res. amm. in massis amygdaloides, som förr utgjorde den vanligaste handelssorten och som består af stora, flere skålpund tunga massor af mer eller mindre tätt sammanpackade korn eller s. k. mandlar af utvändigt gulaktig, inuti blåaktigt mjölkhvit färg. Den erhålles ur roten. Ammoniak-gummi innehåller flyktig olja, harts, gummi och bassorin. Det ingår i åtskilliga plåster och piller samt nyttjas som fördelande och slemlösande. O. T. S.