Dover

Dover [dåver]. 1. (Lat. Dubris.) Starkt befäst stad i sydengelska grefskapet Kent, vid Calais-sundet, i en af kalkklippor omgifven dal. 28,590 innev. (1871). D. är Englands förnämsta öfverfartsort till kontinenten och en mycket besökt hafsbadort. Gammal fästning, med ett af romarna bygdt torn ("Faros") och en uråldrig kyrka. I D. afslöts hemligen, vid ett möte mellan konung Karl II och hans syster Henriette, hertiginna af Orléans, såsom Ludvig XIV:s underhandlerska, den ryktbara Dovertraktaten, d. 1 Juni 1670. Enligt denna lofvade Karl att öppet öfvergå till katolska läran och i förening med Ludvig bekriga Holland samt fick, å andra sidan, försäkran om Ludvigs hjelp för den händelse hans undersåtar skulle sätta sig till motvärn mot hans religions- och envåldsplaner. Genom denna traktat, som var ett af de fulaste dragen i Stuartarnas ofosterländska politik, tillintetgjordes verkan och intrycket af trippelalliansen. -- 2. Stad i nordamerikanska staten New-Hampshire, vid Cocheco, 18 kilom. (2,4 mil) från Atlanten. Omkr. 10,000 innev. Liflig industri och handel. Staden anlades 1623. -- 3. Hufvudstad i nordamerikanska staten Delaware, nära Delaware-viken. Omkr. 2,000 innev. Handel med syltade frukter.