Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Droysen

Ämne: Slesvig-holsteinare, personer och ätter · Danskar och slesvig-holsteinare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1469–1470 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Droysen. 1. Johann Gustav D., en af Tysklands förnämste historieskrifvare, föddes d. 6 Juli 1808 i Treptow (Pommern). 1835 blef han e. o. professor i Berlin och 1840 professor i historia i Kiel. På sistnämnda plats tog han en verksam del i striden om Slesvigs och Holsteins ställning till Danmark. Det var han, som redigerade den s. k. "Kiel-adressen" (1844). Han deltog äfven i författandet af den skrift, som nio Kiel-professorer riktade mot de åsigter rörande arfsrätten till Slesvig, hvilka Kristian VIII uttalat i sitt öppna bref af d. 8 Juli 1846. I förening med Samwer utgaf D. 1850 "Actenmässige geschichte der dänischen politik". Sedan den provisoriska styrelsen upprättats i Kiel (1848), sändes han till Frankfurt för att begära förbundsdagens skydd åt upprorspartiet. Sedermera blef han medlem af tyska nationalförsamlingen och sekreterare i dennas konstitutionsutskott, hvars "Verhandlungen" han utgaf (1849). År 1851

blef han professor i historia i Jena och 1859 i Berlin. D. har sin egentliga betydelse såsom historisk forskare och författare. Hans förnämsta arbeten äro Geschichte des hellenismus (1836--43; 3:dje uppl. 1880), innefattande "Geschichte Alexander des Grossen", "Geschichte der diadochen" och "Geschichte der epigonen", vidare Vorlesungen über die geschichte der freiheitskriege (1846), Leben des feldmarschalls grafen York von Wartenburg (1851; 8:de uppl. 1877) och Geschichte der preussischen politik (hvaraf sedan 1855 tolf band utkommit). Det sistnämnda arbetet är hans förnämsta verk och kan utan öfverdrift sägas vara klassiskt. D. har äfven utgifvit öfversättningar af AEschylus och Aristofanes. -- 2. Gustav D., den förres son, f. 1838, blef e. o. professor i Göttingen 1869 och professor i historia i Halle 1872. Han är förnämligast känd genom sitt arbete Gustav Adolf (1869--70), hvilket är stödt på grundliga forskningar och skrifvet med mycken talang. Såsom "festgruss und festgabe" vid Upsala universitets jubelfest (1877) utgaf han de af honom samlade Schriftstücke von Gustav Adolf, zumeist an evangelische fürsten Deutschlands. O. A.