Duffoglar, Pullastrae l. Columbae, zool., en till foglarna (Aves) hörande ordning, som kännetecknas genom underarmens stora öfre täckfjädrar, hvilka bilda flere rader och räcka utom armpennornas midt, äfvensom genom de med svaga, trubbiga och föga krökta klor väpnade tårna, af hvilka tre äro riktade framåt och ej sammanvuxna vid roten samt en riktad bakåt, vidare derigenom att näbben är vid roten mjuk och täckt af en köttig, uppsvälld hud, inom hvilken näsborrarna äro belägna, samt derigenom att öfverkäkens spets ej är nedböjd. Dufvorna lefva i allmänhet flockvis (utom under fortplantningstiden), merendels i närheten af vattendrag och i skogstrakter, hvarifrån de ofta besöka fälten. De hafva en lätt och snabb flygt, röra sig ledigt på marken och hafva ett kuttrande läte. Sin föda, som består af frön, bär o. d., hemta de uteslutande ur växtriket. De lefva i engifte, och makarna iakttaga ofta hela lifvet igenom ömsesidig trohet. Både hannen och honan rufva de tvänne hvita, glänsande äggen och vårda de små, hjelplösa, blinda, glest dunklädda ungarna, som de mata med den i kräfvan upplösta födan jämte ett der afsöndradt gröt- eller mjölklikt ämne. Under ifrågavarande ordning, till hvilken dufvornas familj (Columbinae) hör, uppställes numera icke så sällan äfven familjen Didinae (se Drontslägtet), som igenkännes derpå att vingarna och stjerten äro i det närmaste alldeles förkrympta. Jfr Dufslägtet. J. G. T.
Nordisk familjebok · första upplagan
Duffoglar
Ämne: Fågelfamiljer, fågelsläkten och fågelarter · Fåglar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 3 (1880), sp. 1541 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗