Dygn

Dygn, astron. I olikhet med flere andra språk eger svenskan ett särskildt uttryck, dygn, för att beteckna en tidrymd af 24 timmar. Den del af dygnet, under hvilken solen är uppe, kallas dag, den del deremot, under hvilken solen är nere, natt. Tjugofyra timmar borgerlig medeltid är något mer än jordens rotationstid, hvilken benämnes ett stjerndygn, emedan efter denna tids förlopp stjernorna alltid synas i samma lägen i förhållande till meridianen och horisonten. -- Till följd af solens skenbara rörelse är det borgerliga dygnet (soldygnet) något (omkr. 4 minuter) längre än stjerndygnet. Det förra är tillika den tid, som förflyter emellan tvänne likanämnda solkulminationer. Solens skenbara rörelse är emellertid ej alldeles likformig, utan under vissa årstider något hastigare, under andra något långsammare. De sanna soldygnen äro derför ej alldeles lika långa och således ej häller lämpliga att användas såsom ett exakt tidsmått. I det borgerliga lifvet nyttjar man derför såsom sådant det s. k. medelsoldygnet, hvilket är 3 m. 55,91 s. längre än ett stjerndygn. Jfr Tid och Tidseqvation. H. G.