Edulkoration (af Lat. e, ur, och dulcorare, af dulcis, söt), kem., egentl. utlösande af söta ämnen; i allmänhet extraktion, uttvättning o. s. v. Denna benämning användes numera mycket sällan. P. T. C.
Växtslem benämnas kollektivt sådana qväfvefria ämnen, som förekomma i växtriket och ej lösas i vatten, men deri svälla… Antiklor (af Grek. antí, emot, och chlor), kem., kallas ämnen, hvilka hafva egenskapen att binda och oskadliggöra öfve… Ferment (af Lat. fervere jäsa, sjuda), kem., jäsningsvackande ämnen, de ämnen, som hos organiska kroppar framkalla jä… Kemisk process kallas hvarje förlopp, vid hvilket nya ämnen bildas, således sönderdelningar, då af ett ämne tvänne eller fle… Vurstgift (T. wurstgift, af wurst, korf), korfgift, kallas åtskilliga ännu ej närmare kända, men för den menskliga orga… Kol-os uppstår vid ofullständig förbränning af kol, ved och andra kolhaltiga ämnen, då förbränningsprodukterna icke … Spottsten benämnas stenhårda konkrement, som stundom afsätta sig i spottkörtlarna eller deras utförsgångar. Spottsten u… Diaktinism (af Grek. dia, genom, och aktis, stråle), fys., förmåga att genomsläppa kemiskt verksamma ljusstrålar. Vissa …
Alla artiklar i ämnet →