Eklund, Per Gustaf, teolog, universitetslärare, född i Lund d. 2 Mars 1846, blef student derstädes 1863 och filos. doktor 1868 samt docent i exegetik 1872. Efter att hafva aflagt teol. kandidatexamen och blifvit prestvigd 1874 innehade han åtskilliga presterliga förordnanden samt utnämndes på kallelse af teol. fakulteten vid Lunds universitet 1882 till e. o. professor i symbolik och moralteologi samt kyrkoherde i Husie och 1890 till professor i dogmatik och moralteologi samt kyrkoherde i Vestra Kärrstorp. 1893 utnämndes han till teol. doktor och s. å. till förste teol. professor och domprost i Lund. E. innehade andra förslagsrummet till biskopsämbetet i Visby 1885 och i Strengnäs 1889. Utom uppsatser i tidskrifter samt predikningar och tal har E. från trycket utgifvit De modo Latinorum conjunctivo in absoluta interrogatione usurpato (1868: gradualafh.), Σαρξ vocabulum quid apud Paulum apostolum significet (1872; docentafh.), Om theologiens begrepp och indelning (1874), Om κενωςισdogmens fortbildning på concordierformelns grundval (1877), de tre sistnämnda i Lunds univer:s »Årsskrift», Grunddragen af den kyrkliga trosläran (1880; 2:dra uppl. 1881), Kyrkans allmänna historia i öfversigt framställd (1883), Sammandrag af kyrkans allmänna historia. Till läroverkens tjenst (s. å.), Endrägtsboken, i allmänkyrklig belysning (1893). J. P.
*2. Ekman, G. Vetenskapsakademien slog 1896 en minnespenning öfver E. — Jfr P. von Möllers biografi öfver E. i »Lefnadsteckningar öfver K. sv. Vet. akad:s efter år 1854 aflidne ledamöter» (bd 2).
*3. Ekman, J. J., var t. o. m. 1882 ledamot af Första kammaren och ordförande i bankoutskottet.
*4. Ekman, C. E., tilltänktes 1883 till statsminister efter grefve A. Posse. Han var 1886–87 ledamot af komitén för afgifvande af förslag till åtgärder i syfte att upphjelpa den ekonomiska ställningen och tillhörde Första kammaren till 1893. E. är hedersled, af Landtbruksakad. (1879) och led. af Vet. akad. (1889). Jfr Finspång. Suppl.
5. Ekman, Johan Oskar, affärsman, donator, kusin till E. 4, son af med. doktorn Johan Jakob E., född d. 16 Dec. 1812 i Göteborg, kom tidigt i affärsverksamhet i födelsestaden, der han 1834 blef rysk vice konsul under sin styffader, som var rysk generalkonsul. År 1845 inträdde han i sin vän David Carnegies stora affär, der han sedermera arbetade under en följd af år såsom kontorschef och disponent. Han visade mycket intresse för inrättande af arbetarebostäder (se d. o. Suppl., sp. 316) och arbetade ifrigt för nykterhet. Han var ordförande i pauperismkomitén i Göteborg 1864, som bl. a. framkom med förslaget om det s. k. Göteborgssystemet (se Nykterhetsrörelsen, sp. 1556), för hvars genomförande E. varit mycket verksam. Såsom bankman har E. verksamt deltagit i utvecklingen af det vid 1863 års Nationalekonomiska möte föreslagna bankinstitut, som resulterade i Skandinaviska kreditaktiebolaget, hvilket till god del genom hans inflytande som bankens ordförande under en lång följd af år blef ett svenskt bankmässigt finansinstitut i st. f., såsom först påtänktes, en svensk-utländsk »Crédit mobilier». — E. har gjort icke få donationer till olika håll, bl. a. till kyrkliga institutioner, till Upsala universitet, till nykterhetens främjande (särskildt genom svenska nykterhetssällskapet, i hvars styrelse han invalts och hvars arbete han till god del bekostat). I stiftandet af Göteborgs högskola har han en stor andel, dels genom det inflytande han utöfvade på David Carnegie, genom hvars stora donation högskolans riktning bestämdes, dels genom en egen donation (1888) af 200,000 kr., som påskyndade dess sättande i gång. Han har sedermera, tillsammans med Olof Wijk, stiftat en »Gustaf Adolfsfond» för utgifvande af högskolans årsskrift. E. var ledamot för Göteborgs stad af riksdagens Andra kammare 1879–81 och af dess Första 1882–87. Han är hedersledamot af Vet. och och Vitt. samhället i Göteborg. År 1892, på Ekmans 81:sta födelsedag, präglade Skandinaviska kreditaktiebolaget en medalj öfver sin framstående ordförande.