Sida 306
Ehrström ...
sekreterare hos den komité, som förberedde organisationen af Allmänna hypotekskassan för Sveriges städer, blef han 1867 denna institutions kamrerare och sekreterare. E. har jämväl deltagit i ledningen af åtskilliga försäkringsbolag, Rörstrands aktiebolag m. m. Stadsfullmäktig i Stockholm sedan 1878, har han sedan 1887 varit vice ordförande hos denna korporation och hos dess beredningsutskott. Han blef 1888 medlem af k. Serafimerlasarettets direktion.
Ekhof, Konrad. Se Eckhof.
Ekholm, Karl Henrik. Se Trolle 2 (sp. 770).
Ekholm, Nils Gustaf, meteorolog och fysiker, född d. 9 Okt. 1848 i Smedjebacken, blef student i Upsala 1803, filos. kantat 1870, filos. licentiat 1887 och doktor 1889, amanuens vid meteorologiska observatoriet i Upsala 1876 och vid Meteorologiska centralanstalten i Stockholm 1890. E. var chef för den svenska meteorologiska expeditionen till Kap Thordsen på Spetsbergen 1882–83 och deltog i Andrées expedition 1896, hvars syfte var att medelst luftballong utforska det norra polarområdet, men som på grund af ogynsamma vindförhållanden ej kunde lemna Spetsbergen. E. har författat flere meteorologiska afhandlingar af stort värde, hvarvid hans gedigna kunskaper i matematik och fysik varit af stort gagn. I redogörelsen (1887–89) för ofvannämnda expedition till Kap Thordsen har han författat de omfångsrika delarna Introduction historique, Météorologie och Astronomie. Vigtiga inlägg har E. gjort i frågan angående luftfuktighetens bestämmande (i gradualafhandlingen Undersökningar i hygrometri, 1888, och i flera smärre afhandlingar). Af grundläggande betydelse äro hans bestämningar af molnens höjd och hastighet: Mesures des hauteurs et des mouvements des nuages (tills. med K. L. Hagström, i Ups. Vet. soc:s »Acta», XII, 1885), Molnens höjd i Upsala under sommaren (tills. med Hagström, i »Bih. till Vet. akad:s handl.», 1887), Some methods for cloud measurements (1888) och A new instrument for cloud measurements (1893). Vigtiga undersökningar i dynamisk meteorologi innehållas i afhandlingen Über die einwirkung der ablenkenden kraft der erdrotation auf die luftbewegung (1, 2; 1889–94) och i hans studier öfver de s. k. Isodenserna (1890), hvari en ny metod till väderleksförutsägelser framlägges och pröfvas. Tillsammans med S. Arrhenius har E. skrifvit två afhandlingar Über den einfluss des mondes auf die elektrische ladung der erde (1892 och 1893). Flertalet af E:s afhandlingar är offentliggjordt i Vet. akad:s publikationer och i »Meteorologische zeitschrift». S. A–s.
*Ekipage. Om krigsbrygge-ekipage se vidare d. o.
Ekiperingspenningar. Se Klargöringspenningar.
*Ekkroneorden stiftades för storhertigdömet Luxemburg och är fortfarande en af dess tre ordnar.
Eklogit, miner. Se Omfacit.
Eklund, Ludvig August, skolman, tidningsutgifvare, riksdagsman, född i Norrköping d. 13 Jan. 1839, blef student i Upsala 1857, filos. doktor 1866, adjunkt vid Norrköpings allm. läroverk 1868 samt lektor i historia och svenska 1870 vid Jönköpings allm. läroverk och 1876 vid Norrköpings. E. har sedan 1877 redigerat »Norrköpings Tidningar», som blifvit ett bland landsortspressens mest betydande organ i konservativ och tullskyddsvänlig riktning samt (sedan 1888) stått den protektionistiska regeringen ganska nära. Han representerade Norrköpings stad i riksdagens Andra kammare under två treårsperioder, 1891–96.
Eklund, Per Gustaf, teolog, universitetslärare, född i Lund d. 2 Mars 1846, blef student derstädes 1863 och filos. doktor 1868 samt docent i exegetik 1872. Efter att hafva aflagt teol. kandidatexamen och blifvit prestvigd 1874 innehade han åtskilliga presterliga förordnanden samt utnämndes på kallelse af teol. fakulteten vid Lunds universitet 1882 till e. o. professor i symbolik och moralteologi samt kyrkoherde i Husie och 1890 till professor i dogmatik och moralteologi samt kyrkoherde i Vestra Kärrstorp. 1893 utnämndes han till teol. doktor och s. å. till förste teol. professor och domprost i Lund. E. innehade andra förslagsrummet till biskopsämbetet i Visby 1885 och i Strengnäs 1889. Utom uppsatser i tidskrifter samt predikningar och tal har E. från trycket utgifvit De modo Latinorum conjunctivo in absoluta interrogatione usurpato (1868: gradualafh.), Σαρξ vocabulum quid apud Paulum apostolum significet (1872; docentafh.), Om theologiens begrepp och indelning (1874), Om κενωςισdogmens fortbildning på concordierformelns grundval (1877), de tre sistnämnda i Lunds univer:s »Årsskrift», Grunddragen af den kyrkliga trosläran (1880; 2:dra uppl. 1881), Kyrkans allmänna historia i öfversigt framställd (1883), Sammandrag af kyrkans allmänna historia. Till läroverkens tjenst (s. å.), Endrägtsboken, i allmänkyrklig belysning (1893). J. P.
*2. Ekman, G. Vetenskapsakademien slog 1896 en minnespenning öfver E. — Jfr P. von Möllers biografi öfver E. i »Lefnadsteckningar öfver K. sv. Vet. akad:s efter år 1854 aflidne ledamöter» (bd 2).
*3. Ekman, J. J., var t. o. m. 1882 ledamot af Första kammaren och ordförande i bankoutskottet.
*4. Ekman, C. E., tilltänktes 1883 till statsminister efter grefve A. Posse. Han var 1886–87 ledamot af komitén för afgifvande af förslag till åtgärder i syfte att upphjelpa den ekonomiska ställningen och tillhörde Första kammaren till 1893. E. är hedersled, af Landtbruksakad. (1879) och led. af Vet. akad. (1889). Jfr Finspång. Suppl.
5. Ekman, Johan Oskar, affärsman, donator, kusin till E. 4, son af med. doktorn Johan Jakob E., född d. 16 Dec. 1812 i Göteborg, kom tidigt i affärsverksamhet i födelsestaden, der han 1834 blef rysk vice konsul under sin styffader, som var rysk generalkonsul. År 1845 inträdde han i sin vän David Carnegies stora affär, der han sedermera arbetade under en följd af år såsom kontorschef och disponent. Han visade mycket intresse för inrättande af arbetarebostäder (se d. o. Suppl., sp. 316) och arbetade ifrigt för nykterhet. Han var ordförande i pauperismkomitén i Göteborg 1864, som bl. a. framkom med förslaget om det s. k. Göteborgssystemet (se
Källa: Project Runeberg ·
