Eksjö

Eksjö l. Ekesjö, uppstad i Jönköpings län och Södra Vedbo härad. Den har ett vackert läge på en låg och slät mark, mellan tvänne vattendrag, och upptager, med tillhörande stadsjord, en areal af 2,154 hekt. (4,364 tnld). 2,899 innev. (1879). Staden har egentligen endast en lång gata. Rådhuset (uppfördt 1791), stadshuset, allmänna läroverkets hus (1846) och kyrkan äro stadens förnämsta byggnader. Jämte handel och handtverk (1878 hade E. 39 handlande, med 51 biträden, och 62 handtverkare, med 92 arbetare) idka innevånarna jordbruk. 1878 funnos der 5 fabriker, med 32 arbetare och ett tillverkningsvärde af 52,189 kr. Hus, tomter och jord upptogos 1875 till ett taxeringsvärde af 1,847,200 kr. Staden har ett femklassigt allmänt läroverk och är en af hufvudstationerna på Nässjö-Oskarshamnsbanan. Der finnes ett boktryckeri (hvarifrån en tidning utgifves), två bankkontor, en sparbank, ett lasarett ("Ulfsparre-Hägerflychtska") och ett par hotell. Der hållas hvarje år flere, vanl. fem, marknader, vid hvilka betydlig kreaturshandel eger rum. Tillsammans med Vexiö, Vimmerby och Borgholm väljer E. en riksdagsman till Andra kammaren. -- I äldre handlingar kallas denna ort "Ekesio" och omtalas såsom köpstad redan under unionstiden. Under Erik af Pommern, lär den hafva fått stadsprivilegier. Visst är, att staden fick sina privilegier bekräftade af Karl Knutsson och de förste Vasakonungarna. 1568 uppbrändes den af danskarna, hvarefter den flyttades till den plats, der den nu ligger. (Den låg förut längre från kyrkan.) -- Staden E. jämte 3 hemman inom Mo och 20 inom Tveta härad af Jönköpings län samt 15 1/4 hemman inom Uppvidinge härad af Kronobergs län gafs d. 15 Nov. 1653, såsom friherreskapet E., i förläning åt Reinhold Liwe; men sjelfva staden reducerades redan på grund af 1655 års riksdagsbeslut, och det öfriga efter 1680. -- Eksjö stad utgör jämte Eksjö landssocken ett regalt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift och Södra Vedbo kontrakt.