Elater, Knäppare, Hoppbaggar l. Knäppbaggar, zool., ett till insektordningen skalbaggar (Coleoptera) och familjen såghorningar (Serricornia) hörande slägte, hvars arter kännetecknas derigenom att bakhörnen af mellankroppen äro tagglikt förlängda och omfatta skalvingarnas skulderdel samt genom den medelstora, långsträckta och hårda kroppen o. s. v. Liksom hos tvänne närstående slägten har frambröstets bakkant mellan framfötterna ett taggformigt utsprång eller en tapp, som upptages i en motsvarande urholkning på mellanbröstet. De till detta slägte hörande insekterna hafva erhållit sin svenska benämning med anledning deraf att de, medelst den egendomliga mekanismen å bröstet, förmå att, liggande på ryggsidan, genom ett språng och med ett knäppande ljud kasta sig upp i höjden och åter komma ned på fötterna. De böja sig nämligen uppåt så långt, att tappen kommer ur sin grop och blir liggande på kanten af denna, samt trycka derefter kroppen tillbaka, hvarvid tappen halkar af och studsar ned i sin grop, under det att kroppen på samma gång kastas uppåt. Både som larver och såsom fullbildade insekter lifnära de sig af växtämnen. Några bland larverna, de s. k. roteller trådmaskarna, äta de fina rötterna och den späda brodden af sädesslagen och andra växter samt skada derigenom ofta gräsväxten och sköfla åkerfälten. I allmänhet torde man dock kunna anse knäpparna i utveckladt tillstånd såsom tämligen oskadliga insekter. Till Sveriges fauna hör ett tämligen stort antal arter (åtminstone 25), bl. a. den omkr. 2 centim. (6,7 lin.) långa, skäckiga knäpparen (E. fasciatus), som är svartbrun samt skäckig af hvita och svarta hårfjäll. Han är den störste af mellersta Europas knäppare och lefver ofta under bark. Svarta knäpparen (E. niger), svart, glänsande och brunhårig, är ganska allmän i skogar och trädgårdar, och röda knäpparen (E. sanguineus), svart och hårig, med blodröda skalvingar, förekommer tämligen allmänt i barrskogar. På Jamaica och i Syd-Amerika lefver lysande knäpparen l. eldflugan (E. noctilucus), som är 3 centim. (1 tum) lång, till färgen brun och med en på hvardera sidan af bröststycket belägen gul fläck, hvilken sprider ifrån sig ett icke obetydligt sken. J. G. T.
Nordisk familjebok · första upplagan
Elater
Ämne: Insekter och insektgrupper · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 334–335 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗