Elongation

Elongation (af Lat. elongatio, aflägsnande, af e, ifrån, och longus, lång). 1. Fys. Den vinkel, med hvilken en pendel aflägsnar sig från sitt medelläge. -- 2. Astron. Den vinkel, med hvilken en stjerna, för en utanför hennes bana varande iakttagare, vid något tillfälle synes aflägsnad från centralkroppen. Inom vårt solsystem tala vi derför om elongation endast för planeterna Merkurius och Venus samt för de öfrigas månar. Då all rörelse inom systemet sker ganska nära i ett mot jordaxeln vinkelrätt plan, så blir elongationen under hvarje omlopp en gång östlig och en gång vestlig. Det största värde den derunder uppnår är för Merkurius 22° 47' och för Venus 46° 20'; men till följd af såväl deras banors som jordbanans excentricitet blir den vid de olika omloppen något mer eller mindre. E. J.