Bredd

Bredd, Latitud. 1. En orts geografiska bredd eller polhöjd är den vinkel, som lodlinien, d. v. s. en mot jordytan vinkelrät linie, bildar med eqvatorns plan. Bredden kallas nordlig eller sydlig, allt efter som orten är belägen norr eller söder om eqvatorn. Benämningen polhöjd har uppkommit derigenom att den geografiska bredden är lika med verldspolens höjd öfver horisonten, hvarför endast en mycket enkel astronomisk observation är nödig för bestämmandet af bredden. Tillsammans med geografisk längd (longitud) utgör bredden ett s. k. "koordinatsystem", hvarför angifvandet af dessa båda qvantiteter är behöfligt och tillräckligt för bestämmandet af en orts läge på jordytan. -- 2. En orts geocentriska bredd är den vinkel, som en från orten till jordens medelpunkt dragen rät linie bildar med eqvatorns plan. Den geocentriska bredden är vid eqvatorn och polerna lika med den geografiska (d. v. s. 0° och 90° n. eller s.), men vid alla andra ställen mindre. Geocentrisk bredd har betydelse endast såsom hjelpqvantitet i astronomiska och nautiska räkningar. -- 3. Astronomisk bredd, en stjernas vinkelafstånd från ekliptikan. Detta afstånd mätes med en genom ekliptikans poler och den ifrågavarande himlakroppen lagd storcirkelbåge. Bredden är 0° för en stjerna, som befinner sig i ekliptikan (således alltid för solen), och 90° för en stjerna i någon af hennes poler. Stjernornas bredd kallas nordlig eller sydlig, allt efter som de befinna sig på nordpols- eller sydpols-sidan om ekliptikan. Bredden och längden (longituden) bilda ett koordinatsystem för bestämmandet af en stjernas läge på himmelen. E. J.