Längd l. longitud. 1. En orts geografiska längd är den vinkel, som ortens meridian bildar med en annan, bestämd meridian. Då en karta upprättas öfver endast ett land, räknas längden ofta från dess hufvudstad. Men å en verldskarta eller på kartor öfver de särskilda landen i ett sammanhängande arbete har man förr räknat längden från ön Ferros meridian (eller rättare från den meridian, som ligger
Länga.
20° v. om Paris' observatorium), emedan man ansåg denna meridian lämpligast dela jorden i de båda hälfter, som benämnts Gamla och Nya verlden. Numera räknar man dock vanligast från Greenwichs observatorium, ett bruk, som uppkommit derigenom att den mest brukade nautiska almanacken (»The nautical almanac») utgifves i Greenwich. Man bestämmer den geografiska längden genom att jämföra tiden på det ställe, der man vistas, med tiden för en ort på noll-meridianen (Greenwich), den förra känd genom astronomisk observation på stället, den senare lättast genom på resan medförd kronometer. Två ställens längdskilnad är alldeles liktydig med tidsskilnaden, endast olika uttryckt, nämligen i förra fallet i grader, bågminuter och bågsekunder, i senare fallet i timmar, tidsminuter och tidssekunder. -- 2. Astronomisk längd, den vinkel, som en stjernås latituds-cirkel (den genom stjernan och ekliptikans poler lagda storcirkeln) bildar med den latituds-cirkel, som går genom vårdagsjämningspunkten. Längden bildar tillsammans med bredden, eller latituden (se Bredd), ett koordinatsystem och bestämmer stjernans läge fullständigt. E. J.