Eskilstuna

*Eskilstuna. Stadsområdet utgör 232 har, och folkmängden uppgick 1895 till 12,064 pers. Taxeringsvärdet var s. å. 10,779,600 kr., deraf 46,400 kr. för jordbruksfastighet. Staden fick vattenledning 1887 och elektrisk belysning 1889. Tekniska skolan består enligt 1889 års stadgar af söndags- och aftonskola samt fackskola för finare smides- och metallindustri. Sedan 1882 finnes jämväl en elementarskola för flickor. 1894 hade staden 122 fabriker, med ett angifvet tillverkningsvärde af 4,2 mill. kr. (deraf 92 jern- och stålfabriker samt gjuterier, med 3,4 mill. kr.) och 2,275 arbetare, 83 handtverkare, med 242 arb., samt 144 handlande, med 139 biträden. Fabrikanters och handtverkares bevillning steg till 4,589 kr. S. å. egde stadens innev. 3 ångf., om var 420 tons. Antalet ankomna och afgångna fartyg var 946, om 71,602 tons, för hvilka i hamnafgifter erlades 3,298 kr. 1895 öppnades Norra Södermanlands jernväg med ändstation i E. För riksdagsmannaval till Andra kammaren utgör E. egen valkrets. — Något stadsvapen lär E. ej ega, ty det vapenr som hittills betraktats som É:s, tillhör Karl Gustafs stad. — Invid E., men skildt derifrån i n. och ö. af Oxelösundsbanan, ligger såsom en förstad Nyfors municipalsamhälle, hvars område, enligt en 1885 upprättad karta, innehåller i areal 88,6 har och 1890 var bebodt af omkr. 2,400 pers. I kommunalt och ecklesiastikt hänseende hör samhället till Fors socken, men är enligt år 1889 utfärdade ordningsföreskrifter underkastadt såväl ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan som jämväl helsovårdsstadgan för rikets städer uti tillämpliga delar, och handhafvas de derför erforderliga kommunala angelägenheter af en municipalstyrelse, bestående af en af K. M:ts befallningshafvande förordnad ordningsman och 4 för 2 år valda ledamöter.