Extrem (Fr. extrême, af Lat. extremus), ytterst, utomordentlig, ytterlig, öfverdrifven; det högsta, yttersta; ytterlighet. -- Les extrêmes se touchent [läs-extråm-sö-tousch], Fr., ytterligheterna beröra hvarandra, d. v. s. ifrån en ytterlighet till en annan är öfvergången lätt. -- Ad extremum, Lat., slutligen, till sist; in extremo l. -is, Lat., på det yttersta, i dödsstunden.