Fafne l. rättare Fåfne (Isl. Fáfnir), Nord. mytol., Redmars son, drap sin fader, då denne ej ville med sönerna Regin och F. dela det guld, som han erhållit i dråpsböter för en tredje son, Utter, hvilken Loke hade dödat. Efter Redmars död tog emellertid F. allt guldet. Regin, som derför ville hämnas på sin broder, begaf sig till konung Hjelprek, hvarest han träffade Sigurd, Sigmunds son, hvilken han undervisade och uppfostrade. Regin omtalade för Sigurd, att F. låg i en orms skepnad å Gnitaheden och rufvade på sina skatter, samt att han hade en skräckhjelm, för hvilken allt lefvande räddes. Derefter smidde Regin det skarpa svärdet Gram åt Sigurd samt eggade honom att dräpa F. Sigurd och Regin foro sedan upp å Gnitaheden och funno der F:s stig, när han kröp till vattnet för att dricka. Sigurd gjorde en stor grop på stigen samt gick ned deruti, och när F. slingrade sig öfver gropen, stack Sigurd sitt svärd ända in i ormens hjerta. Innan F. dog, hade han med Sigurd ett samtal, som skildras i eddadikten Fåfnesmål. Sigurd tog sedan F:s hjerta och stekte det; han brände sig dervid på fingret och stack detta i munnen. Men när ormens hjertblod kommit på hans tunga, förstod han foglalåt och hörde då foglarnas uppmaning att äfven döda Regin för att undgå dennes hämd och ensam komma i besittning af F:s guld. Sigurd, som fick tillnamnet Fåfnesbane, följde rådet; han drap Regin och begaf sig sedan till F:s af jern byggda och i jorden nedgräfda boning, hvarifrån han bortförde alla drakens skatter. -- Om Sigurd och F. förtäljes i eddans hjeltesånger, i Valsungasagan och i många andra både nordiska och tyska fornskrifter. Att Sigurds stordåd varit allmänt kändt i norden, är äfven tydligt af bilder, som ännu finnas qvar från forna tider. Till dessa bilder höra ristningarna på Göksstenen och på Ramsundsberget i Södermanland, af hvilka i synnerhet de sistnämnda teckningarna lemna en tydlig skildring af F:s och Regins dråp. Äfven på portalerna till Hyllestads och Veigusdals kyrkor i Sätersdalen i Norge har man bilder, som framställa samma tilldragelser. Th. W.
Nordisk familjebok · första upplagan
Fafne
Ämne: Sagokonungar, kungar och släktingar · Mytologi och sagohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 942–943 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗