Fajum

Fajum, oas i norra delen af mellersta Egypten, omsluten af libyska öcknen och förenad med Nildalen genom en smal dalgång, El Lahum, genom hvilken Amenemha III i tredje årtusendet f. Kr. lät leda in Nilens vatten till den af honom gräfda sjön Moeris (Grek. Moeris, Kopt. Fiom, Arab. Fajum). Denna sjö tjenade till en reservoar, dit egypterna ledde Nilens öfverflödiga vattenmassa för att sedan, efter behof, utsläppa densamma. Senare genombröts dammarna, vattnet strömmade ut till de lägre trakterna i oasen och bildade den nuvarande sjön Birket-el-Kerun, i norra delen af F., hvarefter den konstgjorda sjöns bäcken uttorkade, så att det nu begagnas till åkerjord. F. är den fruktbaraste trakten i hela Egypten och frambringar, jämte landets vanliga produkter, rosor (hvaraf beredas rosenolja och rosenvatten), aprikoser, fikon, vin, oliver (årligen utföras 20,000 kg.), dadlar och ris. Vid östra randen af Moeris-sjön, der kanalen mynnade in, låg sannolikt labyrinten, och på andra sidan sjön provinsens hufvudstad Krokodilopolis, senare kallad Arsinoë. På dettas ruiner ligger provinsens nuvarande hufvudstad, Medinet-el-Fajum. F. bildar jämte Beni-Suef en mudirije i mellersta Egypten och har omkr. 160,000 innev.