Femern

Femern, T. Fehmarn, tysk ö i Östersjön, midt emot nordöstra spetsen af Holstein, hvarifrån den skiljes genom det 320 m. breda Femern-sundet. Arealen 185 qvkm. Omkr. 9,600 innev. Ön är jämn, skoglös, mycket fruktbar och välodlad. Åkerbruk, boskapsskötsel och sjöfart äro hufvudnäringar. På nordöstra spetsen, nära Puttgarden, står ett fyrtorn. F. utgör ett eget amt i kretsen Oldenburg, prov. Schleswig-Holstein, och är delad i fyra socknar. -- F., i latinska krönikor kallad Imbria l. Ymbria, var i medeltidens början bebodt af vender och under flere årh. en anledning till tvister mellan de danske konungarna och de holsteinske grefvarna, tills den genom freden i Vordingborg 1435, jämte hertigdömet Slesvig, öfverlemnades till grefve Adolf. Denne pantsatte ön straxt till lybeckarna, från hvilka konung Hans inlöste den 1490. Vid den andra delningen af hertigdömena, 1544, kom F. till hertig Hans d. ä. och efter dennes död, genom en ny delning 1581, till hans broder hertig Adolf, hvarefter ön tillhörde de holstein-gottorpska hertigarna till 1713, då den jämte de andra gottorpska landen togs i besittning af Fredrik IV. Natten mellan d. 14 och 15 Mars 1864 intogs F. af preussarna och afträddes jämte hertigdömena i freden i Wien s. å. -- Den 1 Juli 1644 stod nära F. ett blodigt sjöslag mellan den svenska flottan, under Klas Fleming, och den danska, under konung Kristian IV, hvilken ådagalade den största tapperhet ("Kong Kristian stod ved höjen mast"). "Mörkret skilde de stridande, hvilka båda tillskrefvo sig segern". I sundet mellan F. och Låland levererades d. 13 Okt. s. å. å nyo ett sjöslag mellan en förenad svensk och holländsk flotta, under K. G. Wrangel, och en underlägsen dansk eskader, hvilken senare blef i grund tillintetgjord.