Florideae

Florideae Lam., Floridéer, bot., den högst utvecklade nat. fam. inom kl. Algae (se Alger) i Fries' system, kännetecknas i korthet såsom egentliga hafsalger med röd eller violett färg, hvilka fortplantas antingen genom orörliga sporer ("tetrasporer") eller genom sporer uppkomna efter befruktningen. De spermatozoider, som här bildas, hafva rundad form och sakna cilier, hvarför de icke kunna röra sig. Floridéerna pråla med praktfulla färger, sällan gröna, oftast ljusröda, högröda, purpurfärgade eller violetta. Endast få tillhöra sött vatten. De allra flesta förekomma i hafvet, der de utveckla en stor mängd former och bilda en rik vegetation invid kusterna, såväl i de kallaste som i de varmare hafven. Bålen (thallus), ofta slemmig på ytan, är antingen trådlik och bestående af en enda rad cylindriska celler, som stundom äro försedda med ett omgifvande barkliknande lager af andra celler, eller plattad, utbredd, med mycket olika form. Hos somliga finnes skilnad mellan stamdelen och från denna utgående blad, försedda med liksom en medelnerv. Det granna färgämnet är ett eget vid klorofyllkornen häftande, men från dem skiljbart pigment, som är aflagradt i de mindre, tätt sittande celler, hvilka bilda det yttre lagret hos de bladlika floridéerna. Innanför detta lager finnas större, mera löst förenade celler, och innerst träffas långsträckta, cylindriska celler, bildande den nämnda medelnerven. Fortplantningen är dels könlös, dels förmedlad genom en befruktning. Den könlösa fortplantningen sker genom enkla celler, uppkomna genom fyra-delning (tetrasporer) och saknande rörelse samt bildade antingen i korta sidogrenars toppceller, eller uti bålen, eller ock (mindre ofta) i särskildt formade grenar. Befruktningsfortplantningens organ äro antheridier (se Antheridium) och oosporangier, antingen monoika eller dioika, men aldrig utvecklade på sådana stånd, som bilda tetrasporer. Antheridierna vexla mycket i form och bildas antingen af ändcellerna hos korta grenar, vanligen tätt gyttrade, eller sitta insänkta i bålen; de innesluta rundade spermatozoider utan cilier och fri rörelse. Oosporangierna sitta hos de trådlika floridéerna på bålens yta å korta, sidogrenar, men äro hos de bladlika inneslutna i bålens inre i särskilda rum. De bestå af en stor mängd cell-lager, vexlande till utseende hos olika grupper och slägten. Före befruktningen finnes hos dem i toppen eller på sidan en lång hårlik cell (trikogyn), på hvilken spermatozoiderna vid befruktningen fästa sig. Sedan denna försiggått, börja sporer bildas, och oosporangierna utväxa till sporgömmen, hvilkas olika form hos olika slägten föranledt olika benämningar. Sporerna äro runda, röda, utan fri rörelse. Jfr Fucoideae. O. T. S.