Fransk heraldik

Fransk heraldik karakteriseras af mycken kärlek till prakt, hvarför glänsande färger, synnerligen guld och blått, samt foderverk (se d. o.) användas. Det öfvervägande antalet vapen utgöres af heraldiska sköldemärken (se d. o.), i synnerhet stålhattar (se Foderverk), fält, beströdda med figurer och mångfärgade hjelmtäcken. De öppna tornérhjelmarna hafya olika antal byglar (bestämdt efter de olika slägternas rang) samt vapentält, sköldhållare m. m. I senare tider, i synnerhet under Napoleon I:s tid, urartade heraldiken i Frankrike, i det man helt och hållet tog bort hjelmen och satte i stället den teatraliska baretten eller toquen; skölden öfverlastades med figurer, som voro omåttligt komplicerade. Emedan Frankrike är det land, der heraldiken först behandlades vetenskapligt, och der hennes regler fastställdes, är den franska heraldikens terminologi den mest utbildade. B. S.