Franska Kongo (Fr. Congo français), sedan 1891 benämning på en fransk koloni på vestkusten af Afrika, hvilken uppstått af de franska besittningarna vid Gabunfloden och förr kallades Gabun (Gabonie l. France équatoriale). Den ligger mellan 2° 20' n. br. och 5° s. br. och sträcker sig från 8° 40' ö. lgd (Kap Lopez) i v. till floden Mobangi (Ubangi) i ö. samt omgifves af Kamerun i n., Kongostaten ö. och s. jämte det portugisiska området Kabinda samt Atlantiska hafvet i v. Arealen beräknas till omkr. 780,000 qvkm. Den enformiga kusten har endast få inskärningar: i n. vikarna Båta och Ejo l. Benito, derefter den Spanien tillhöriga Corisco-bukten med Kap San Juan, vidare Gabuns breda aestuarium, Nasaretviken, Lopezviken, i s. begränsad af Kap Lopez, samt Majumbaviken. Mellan de båda sistnämnda vikarna ligga långsträckta laguner längs den låga stranden, från hvilken landet höjer sig i parallella afsatser mot det inre. Österut skäres området i hela sin längd från n. till s. af det vestafrikanska skifferberget (Mont de Cristal, Asjangokedjan) och stiger i flere afsatser till en bred 375–450 m. hög högslätt. Der ligger vattenskillnaden, från hvilken Ogowe, näst Kongo den största floden inom området, och Kuilu, gå till hafvet, samt Sanga, Likuala och Alima till Kongo. Klimatet är vid kusten ytterst osundt, äfven för infödingar. Den stora regntiden med häftiga stormar räcker från Febr. till slutet af April, den lilla regntiden från Okt. till Dec. Vegetationen är till en del af tropisk yppighet, men lemnar handeln få nämnvärda produkter; drakträd och palmarter äro de vanligaste skogsträden; ebenholz och rödträ exporteras, likaså kautsjuk af kautsjuklianen; deremot äro kokospalmer jämförelsevis sällsynta. Af djur förekomma bl. a. leoparder, bufflar, vildsvin, flodhästar och krokodiler; stränderna kring öfre Ogoew äro gorillans och chimpansens egentliga hem.
Befolkningen synes tillhöra fyra olika folkstammar: de dvärglika, gula obongo l. abongo, förmodligen landets urinnevånare, som nu lefva undangömda i skogarna s. om Ogowe, mpongwe och okanda, båda tillhöriga bantustammen, hvilka tala fan-språket och till en del äro omvända till kristendomen, samt bakelai i n., hvilkas språk är beslägtadt med mpongwes. Vidare märkas bateke på den stora platån n. om Kongo, ö. om dem vid Kongo ubangi l. bapfuru, bosatta i stora byar af ända till 3,000 innev., ännu östligare baloi, på ömse sidor om Ubangi. Befolkningens hela antal beräknas till omkr. 5 mill. Européerna äro helt få, bosatta i hufvudstaden Libreville, vid Gabun, äfvensom i de många, af regeringen anlagda stationerna. De amerikanske presbyterianerna hafva öfverlemnat sina stationer till Parismissionen, som nu räknar öfver 700 omvände. Äfven den katolska missionen är verksam. Infödingarna odla bananer, majs, hirs, maniok, vid öfre Alima äfven sockerrör och tobak, men jordbruket är öfverallt qvinnornas sak. Nötkreatur finnas blott på missionsstationerna, men får och getter i mängd; de förstnämnda lemna ingen ull. Af malmer känner man brunockra, som fanfolket smälter till jern, och qvicksilfver. Handeln ligger nästan fullständigt i händerna på en tysk firma och en engelsk. Införseln steg 1893 till 3,17 mill. frcs, utförseln till 2,35 mill. frcs. Kolonien lyder under en generalkommissarie. Militärstyrkan räknar endast omkr. 150 man.
Landskapet vid Gabun upptäcktes 1470 af portugiserna, som ock anlade några faktorier. Frankrike anlade 1842 ett handelsfaktori på högra stranden af Gabunmynningen, besatte sedermera området både n. och s. om mynningen, 1862 Kap Lopez och nedre Ogowe och något senare mellersta loppet af samma flod. Efter det fransk-tyska kriget öfverläts kolonien åt sig sjelf. Men då Stanley 1877 hade upptäckt i Kongo en fri vattenväg från Stanley Pool långt in i kontinenten, beslöt Brazza (se denne. Suppl.) att medelst Ogowe åstadkomma en beqväm förbindelse från Stanley Pool till hafvet, och Frankrike gjorde vid sina förhandlingar med den internationella Kongoassociationen anspråk ej allenast på utsträckning af sin besittning till högra Kongostranden, utan äfven på afträdande af 18 af denna association i Kuilu-området anlagda stationer samt fick sina anspråk erkända på Kongokonferensen i Berlin (1885), hvarefter gränsfördrag afslötos med Tyskland, Portugal och Kongostaten. På 1890-talet hafva fransmännen sökt från Stanley Pool och mellersta Ubangi komma i besittning af landet innanför Kamerun, och genom öfverenskommelsen med Tyskland 1894 tillerkändes dem området ö. om det tyska Kamerun till Tsadsjön i n.