Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Fredsslut

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 335 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Fredsslut, det fördrag, genom hvilket krigstillståndet mellan två eller flere krigförande makter förklaras slutadt. Vanligen afbrytas fientligheterna först af ett vapenstillestånd, hvarefter af de stridande makterna befullmäktigade ombud sammankomma och enas om grunderna för fredsslutet, de s. k. fredspreliminärerna, hvilkas antagande efterföljes af en preliminärfred. Sedermera skrider man till uppgörandet af de närmare fredsvilkoren, hvarefter fredsfördraget uppgöres och undertecknas af ombuden samt ratificeras af staternas öfverhufvud. Fredsslutet kan uppgöras omedelbart af de krigförande makterna, under en neutral makts bemedling, eller på en kongress af flere makter. Fredsfördraget ordnar på nytt det statsrättsliga förhållandet mellan de krigförande makterna, bestämmer de nya gränserna, om landafträdelse eger rum -- detta sker vanligen noggrannare efteråt genom en gränsregleringskommission --, krigsfångars utlemnande, amnesti, krigskostnadernas bestridande, skadeersättningar o. s. v. Fredsslutet träder i kraft omedelbart efter ratifikationen, då inkräktaren utrymmer det landområde, som han håller besatt, men skall återlemna. Vanligen förbehåller sig segraren att såsom säkerhet för fredsvilkorens uppfyllande hålla ett visst område af fiendens land besatt (ockuperadt), till dess nämnda vilkor blifvit uppfyllda. De dertill använda trupperna (ockupationstrupperna) måste den besegrade vanligen beqväma sig att underhålla. -- Af flere krigförande makter kan en sluta särskild fred, separatfred, med fienden. -- Enligt svenska och norska grundlagarna ar rätt att sluta fred förbehållen konungen, sedan statsrådets samtliga ledamöter i ett utomordentligt statsråd afgifvit sina yttranden i frågan. C. O. N.