Galér (af oviss härledning), skeeppsb., sedan 1300-talet slägtnamn för roddkrigsfartyg. Sådana krigsfartyg funnos -- under olika namn -- ifrån en aflägsen forntid till slutet af 1700-talet. -- Föga är kändt om forntidens galérer, s. k. uniremer, biremer ("tvåroddare"), triremer ("treroddare"), uppfunna 6 à 700 år f. Kr.) quinqueremer ("femroddare"), de första byggda i Syrakusa omkr. 400 år f. Kr., tessarakontaremer ("fyrtioroddare") o. s. v. Af dessa nyttjades triremerna mest och längst såsom krigsfartyg. Man har länge sökt en antaglig förklaring för dessa benämningar. Af praktiska skäl har man anledning antaga, att forntidens galérer benämndes efter bänkarnas konstruktion eller, med andra ord, efter de horisontala årraderna, från uniremen till qninqueremen, men ej längre, alldenstund ett större antal horisontala årrader än fem näppeligen är förenligt med en effektiv rodd. När sedermera större galérer började byggas, t. ex. Ptolemaeus Filopators tessarakontaremer, som räknade 4,000 roddare, kunde de horisontala årraderna antagligen ej längre tjena till grund för benämningen. Med större fartyg följde sannolikt större åror, fordrande hvar och en flere roddare, hvadan sätena måste förlängas. Den ökade fartygsbredden lemnade också utrymme dertill. Klassificeringen af dessa stora galérer kunde grundas antingen på antalet säten (roddare) på hvarje trappformig bänk, eller på antalet sådana bänkar (lutande årrader). Dekaremen ("tioroddaren") t. ex. skulle sålunda hafva fått sitt namn antingen deraf att tio roddare voro afsedda för hvarje bänk, eller deraf att den hade tio roddarebänkar på hvardera sidan. Under medeltiden undergingo galérerna
Trirem (äldre medeltiden).
en del förändringar med afseende på både namn och konstruktion. I 5:te årh. började en ny galértyp, dromon, intaga triremernas forna plats. Detta fartyg hade vanligen två rader åror, 25 på hvardera sidan, och i början 100, men sedermera ända till 230 roddare; den största artens dromon förde under strid ett stort flyttbart kastell. Under 800-talet innefattades under namnet dromon krigsfartyg i allmänhet. Större slag af dromon voro selandern l. chelanden, omkr. 45 m. lång, och pamfilen, med uppböjdt förskepp. Den lätta galéren (Ital. galéa sottile), med 22 till 26 par åror i en rad och 3 till 5 man för hvarje åra, uppstod äfven under medeltiden, och galér blef, såsom ofvan nämndes, från 1300-talet slägtnamn för roddkrigsfartyg i allmänhet. Mindre galérer voro galeot, brigantin, sagitta, fust, zensile, som förde två till tre lätta åror bredvid hvarandra; zensilens roddare, en för hvarje åra, sutto på en enkel tresitsig bänk, lutande betydligt mot medellinien. Medeltidens galérer skilde sig från antikens bl. a. deruti att speronen, som omsider upphörde att vara hufvudvapen, höjde sig öfver vattenlinien och slutligen bildade en spetsig utbyggnad förut i förlängningen af däcket, till underlättande af äntring och landstigning. I stället för de fasta tornen byggdes för-ut och midt i galéren platformer för bågskyttar, slungkastare m. m.; under den förligaste var placerad sifonen, som
utslungade den grekiska elden. De fyrkantiga seglen ersattes af trekantiga, latinsegel. I 14:de årh. infördes roder i stället för styråror. Den lätta galéren blef föregångaren till nyare tidens galérer. Dessa voro vanligen 40 till 50 m. långa och 6 m. breda. Längs fartygets medellinie löpte ett med lösa luckor täckt rum (Fr. coursie), mot hvilket de på däcket placerade roddarebänkarnas och fotspjernens inre ändar hvilade. Årorna, i en rad, hade stöd på en från relingen utskjutande vinge (Fr. apostis), och deröfver gingo, längs sidorna, smala gångbord (Fr. bandes). Akterut var byggd en hytt, öfverspänd med ett präktigt tält, och för-ut en back (Fr. rambade), under hvilken de gröfsta kanonerna voro uppställda. Bestyckningen utgjordes i allmänhet af en lång kanon (Fr. coursier) i midten, två kulveriner och två falkonetter på sidorna om denna samt ofvanpå backen, på sidorna och akterut en del mindre pjeser af olika namn och slag. Masterna voro två, någon gång tre till antalet och förde stora latinsegel. Under 1500-talet uppkommo tvänne nya galérarter, en större, galeas, och en mindre, fregatt. Från den nyare tidens början roddes medelhafsgalérerna i allmänhet af galérslafvar. -- I Sverige
Svensk galér (1715).
började man bygga galérer 1540, men denna fartygscert bibehöll sig endast till årh:s slut. Galérbyggandet upptogs sedermera under 1700-talet. Se Galérflottan. O. E. G. N.
