Ro

Ro, medelst åror framdrifva en båt eller ett mindre fartyg. Under rodd sitter roddaren vanligtvis på en »toft» (å en galèr »roddarebänk») med ansigtet vändt mot aktern. Sitta två man på hvarje toft, roende hvar sin åra, säges båten hafva dubbel-rodd; har deremot blott en roddare plats på toften, säges båten hafva enkel-rodd l. gigg-rodd. Står roddaren vänd mot fören och skjuter årlommen (den innanför relingen varande delen af åran), säges han skåta. Gifves åran en motsatt rörelse, hvarigenom båten går bakåt (vrides), säges roddaren stryka med sin åra. Han säges vricka, då han framdrifver båten med endast en åra, som akterut hvilar i en klyka eller i en urskölpning i akterstäfven. Årbladet föres då fram och tillbaka genom vattnet på sådant sätt, att bladet vid hvarje fram- och återgående rörelse gör en vinkel af omkr. 135° mot rörelsens direktiorislinie. Årans rörelse verkställes naturligtvis med lommen, och omvridningen af bladet sker vid hvarje årans vändpunkt. Kommandoorden under rodd äro följande: res årorna!: årorna ställas lodräta med bladen uppåt; falla! eller lägg ut årorna!: årorna läggas horisontelt tvärs ut, hvilande på relingen, i der sittande klykor, tullpinnar eller roddluckor (fyrkantiga, upptill öppna hål); hal ut!: rodden börjar; sack rodd!: mindre kraftig rodd; årorna i vattnet!: bladen qvarhållas i vattnet för att stoppa farten, då så kräfves; ligg! (hvila!): rodden afstannar, och årorna hållas horisontelt; lyft! (väl rödt!): rodden upphör, och årorna upplyftas samt inläggas i båten, vanligtvis med bladen åt fören, eller ock kunna de förblifva hängande utombords i små stroppar omkring klykorna (se vidare Bogåra). -- På forntidens roddfartyg (se Galér) voro roddarna placerade efter andra grunder och på många olika sätt, om hvilka man dock icke är fullt säker. -- Om en båts framdrifvande medelst paddel se d. o. R. N.