Gefle

*Gefle. 1. Stad. Areal 4,617 har. Genom inköp af de ö. om staden belägna egendomarna Holmsund, Steneberg och Engesberg m. m. har stadens i mantal satta jord betydligt ökats. De bebyggda tomternas antal 1895 var 1,224, de obebyggdas 2,834. Med 1893 års slut indrogs stadens jern- och metallvåg. I den n. om ån belägna stadsdelen, i hvars östligaste del ligger G.–Dala jernvägs godsstation (»Norra stationen»), märkas de i ö. och v. gående breda Ny- och Staketgatorna med dubbla rader träd och korsade af Rådhus- och Stora Esplanaden. Vid den senare ligger centralstationen (gemensam person- och ilgodsstation för G.–Dala och Upsala–G. jernvägar) och vid planen framför denna Sjömanskyrkan och Centralpalatset (med post och telegrafstation samt affärslokaler). Vid den fontänprydda Rådhus-esplanaden märkas, utom råd- och stadshusen, det ståtliga »Gevalia» (med butiker och affärslokaler), högre läroverket, teatern, högre flickskolan. Längre vesterut ligger etablissementet för Femte arméfördelningens skolor och längst vesterut, utanför staden, är marken afsedd att bebyggas med villor. Vid ån utbreder sig Stadsträdgården (med den tallbevuxna backen »Boulognerskogen» m. m.). Det vid parkens början belägna gamla lasarettet är upplåtet till »hem för obotligt sjuka». Stadens i denna trakt befintliga vattenledningsverk skall flyttas till Lexvall, halfvägs till Strömsbro. Öfver ån leda inom G. 3 körbroar (Gammelbron, Nybron, Svängbron) och en jernvägsbro till södra stadsdelen, som i allmänhet är svagare bebyggd än den norra. Der ligger, midt emot stadsparken, södra villaqvarteret, och der märkas, utom de i hufvudartikeln nämnda byggnaderna, sjette döfstumundervisningsdistriktets skolhus, fattighuset, den ena af metodistkyrkorna, Waldenströmska kapellet och ett par prydliga folkskolehus, sjömanshemmet, Upsala–G. jernvägs godsstation (»Södra stationen») och längst österut nya gasverket. Vid Hagaströms tegelbruk några km. v. om staden finnes ett elektricitetsverk. (Alléerna på den s. k. Brobänken voro borta redan vid tiden för hufvudartikelns nedskrifvande.) Hamnen (hvilken består af den »Inre fjärden» och den betydligt större »Yttre fjärden») besöktes 1894 af 3,678 ankomna och afgångna fartyg, om 976,287 tons drägtighet, för hvilka uppburos 61,666 kr. i hamnafgifter. 1896 erlades i tullafgifter 1,061,812 kr., lastpenningar 38,330, fyr- och båkmedel 134,919 kr. och nederlagsafgifter 6,760 kr. Stadens egen handelsflotta 1895 räknade 19 segelfartyg, om 8,088 tons, 23 ångfartyg, om 10,909 tons och 1,773 hästkrafter. S. å. hade staden 381 handlande, med 408 betjente och en bevillning för rörelsen af 14,667 kr., 202 handtverkare, med 648 arbetare och en bevillning af 3,025 kr., samt 60 fabriker, med 2,098 arbetare och 5,37 mill. kr. tillverkningsvärde, deraf 5 bryggerier (433,700 kr.), Strömsbro bomullsspinneri (omkr. 720,000 kr.), 5 jern- och stålfabriker (861,000 kr.), 4 kem.-tekniska fabriker (573,000 kr.), 2 skeppsbyggerier (172,000 kr.), 2 tobaksfabriker (538,700 kr.), en orgelfabrik, en ångqvarn, en elektrisk verkstad och ett glasbruk. Innevånarnas antal vid 1896 års slut var 25,695. Af penningeanstalter märkas, utom de i hufvudartikeln upptagna, Helsinglands ensk. banks afdelningskontor samt Gefleborgs läns ränte- och kapitalförsäkringsanstalt (Aktiebolaget Gefle bank och Mälareprovis ensk. banks afdelningskontor samt sjöassurans- och fraktförsäkringsföreningen hafva upphört). Riksbanken skall öppna ett afdelningskontor i G. Staden har 4 boktryckerier, från hvilka utgifvas 1 daglig tidning och 2, som utkomma fyra ggr i veckan. Nyare undervisningsanstalter äro Högre flickskolan och Lyceum för flickor (1896), borgareskola och den ofvan nämnda döfstumskolan; nyare välgörenhetsanstalter: 2 barnhem och hemmet för obotligt sjuka. Stadens fattigvård är ordnad enligt Elberfeldsystemet (med 18 kretsföreståndare och 178 fattigvårdare). G., som sedan 1893 är skildt från länets landstingsområde, sänder 2 representanter till riksdagens Andra kammare och 1 till dess Första. — Till G. är förlagd Helsinge regementes chefsexpedition. — 2. Kontraktet upphörde 1889. Se Gestriklands Östra kontrakt. Suppl.