Gefle. 1. Stapelstad i Gestrikland, residensstad för landshöfdingen öfver Gefleborgs län, är belägen på ömse sidor om Gafleån, vid dennas utlopp i Bottniska viken. Arealen utgör 4,617 har, hvaraf stadsplanen och området för den n. ö. om den egentliga staden vid Testeboström belägna förstaden Strömsbro upptaga omkr. 150 har. Staden tillhörande jord är satt till 8,475 mtl. Staden eger i det hela ett ganska modernt utseende, beroende af de härjande eldsvådor, som tid efter annan hemsökt densamma, och efter hvilka den hvarje gång rest sig lifskraftigare och föryngrad, med rakare gator och ståtligare byggnader. En sådan eldsvåda ödelade d. 20 Sept. 1776 icke mindre än 106 gårdar; ännu mera förstörande var den stora branden d. 10 och 11 Juli 1869, dervid hela den n. om Gafleån belägna delen af staden (öfver 500 gårdar), utom stora kyrkan och några få andra byggnader, lades i aska. I denna numera synnerligen välbyggda stadsdel märkas: Stora l. Helga Trefaldighets kyrkan (från 1600-talet), rådhuset, en prydlig tornprydd byggnad
(från 1780-talet, restaurerad 1874); stadshuset, (restaureradt och tillbygdt 1874); högre allmänna läroverkshuset; frimurarelogen (i gotisk stil); bank- och börshuset; lasarettet; gasverket samt längst i ö., i närheten af nya hamnen och jernvägen, Gefle-Dala jernvägs stationshus. Öfver ån leda Nybron och Gammelbron till den södra stadsdelen; der ligga landshöfdingeresidenset l. det s. k. slottet (en något tung, fyrkantig byggnad utan alla arkitektoniska prydnader), cellfängelset, navigationsskolan samt i ö. Upsala-Gefle jernvägs stationshus, hvarifrån en jernvägsbro leder öfver ån till Gefle-Dalabanan. Längs ån sträcka sig vackra och vidsträckta promenader från den med alléer planterade, s. k. Brobänken vid hamnen till kyrkogården och den närgränsande stadsträdgården i v.
Innevånarnas antal uppgick 1880 till 18,749 Af gammalt utgöra handel, sjöfart och skeppsbyggen stadens förnämsta näringsfång, dertill komma fabriker, handtverkerier samt något fiske och jordbruk. Hamnen besöktes 1879 af 2,744 ankomna och afgångna fartyg om 542,137 tons drägtighet, för hvilka uppburos nära 40,000 kr. i hamnafgifter. Stadens egen handelsflotta utgjordes 1880 af 69 segel- och 30 ångfartyg om tillsammans 31,304 tons, hvilket tontal något öfversteg Stockholms handelsflottas och i hela riket endast stod efter för Göteborgs. Utförseln omfattar hufvudsakligen trävaror och jern. 1879 hade Gefle 226 handlande, med 230 betjente och en sammanlagd bevillning för rörelsen af 8,432 kr. 40 öre. äfvensom 167 handtverkare, med 431 arbetare; på stadens sjömanshus voro inskrifna 87 sjökaptener och 994 sjömän. Bland fabrikerna må i främsta rummet nämnas Strömsbro bomullsgarnsspinneri och väfveri (årl. tillverkningsvärde 600,000--1 mill. kr.), Rettigs tobaksfabrik, 3 skeppsvarf samt 3 mekaniska verkstäder och gjuterier; i öfrigt funnos 1879 27 andra fabriker. Fabriksindustrien sysselsatte 1,058 arbetare, och dess tillverkningsvärde uppgick till omkr. 2,330,000 kr. -- Af bankanstalter finnas Gefleborgs enskilda bank, aktiebolaget Gefle bank, afdelningskontor af Mälareprovinsernas enskilda bank, Gefleborgs läns sparbank (grundad 1864), Gefle stads sparbank, Gefle intecknings-garanti-aktiebolag, hvarjämte finnas brandstodsbolag, en sjöassurans- och fraktförsäkringsförening, hypoteksförening m. m. -- Staden har flere undervisningsanstalter, bl. a. ett allmänt högre läroverk och en navigationsskola, samt flere välgörenhetsinrättningar, hvaribland ett hem för vanvårdade barn och ett storartadt fattighus (sedan 1881). G. utgör ett regalt pastorat af 1:sta kl., Upsala ärkestift, Gefle kontrakt. I staden finnes sedan 1881 en katolsk församling, med eget kapell. Till riksdagens andra kammare sänder staden en representant.
I likhet med de flesta svenska sjöstäder har G. i forna tider varit en fiskarehamn och bytesplats, som småningom utvecklat sig till en stad efter nutidens begrepp. Såsom stad namnes G. i början af 1400-talet; sedermera erhöll det flere gånger förnyade och utvidgade privilegier. Länge den enda staden i Norrland, dref G. redan på 1500-talet en för den tiden vidsträckt handel och sjöfart, äfven på aflägsnare farvatten; och ehuru stapelrätten var betydligt inskränkt 1636--1672, återvann och utvidgade staden dock snart sina handelsoch sjöfartsförbindelser samt intager nu bland Sveriges städer fjerde rummet i detta hänseende. Vid inloppet till redden ligger den numera obevärade befästningen Fredriksskans. I G. hölls 1792 riksdag. -- 2. Kontrakt i Upsala stift, omfattar pastoraten Gefle stad, Valbo samt Hille med Oslättfors kapell. 27,753 innev. (1880). 1. A. G.