Gegenbaur, Karl, tysk anatom, född i Würzburg d. 21 Aug. 1826, började, sedan han 1845 blifvit student, egna sig åt anatomiska studier under Köllikers och Virchows ledning. 1850 blef han assistentläkare vid ett sjukhus i Würzburg, men lemnade denna tjenst 1852 för att uteslutande egna sig åt jämförande anatomiska studier. 1852--53 uppehöll han sig vid sicilianska kusten för att lära sig känna de lägre medelhafs-djurens anatomiska byggnad. 1854 blef han docent i Würzburg, 1855 extra ordinarie och 1858 ordinarie professor i jämförande anatomi i Jena samt kallades 1873 till samma befattning i Heidelberg. G., en af alla tiders förnämsta jämförande anatomer, har riktat sin vetenskap med en massa synnerligen vigtiga upptäckter. I hans arbeten är en utomordentlig noggranhet i detaljforskningen förenad med en märkvärdig klarhet i uppfattningen af de organiska formernas inre samband och i deras återförande till allmänna lagar. Af sin tankes höga flygt låter G. sig aldrig ledas att öfvergifva den empiriska kunskapens fasta botten eller att skapa teorier, som sakna stöd i fullt säkert bekräftade sakförhållanden. Bland hans många specialundersökningar böra främst nämnas hans arbeten öfver ryggradsdjurens jämförande anatomi, Untersuchungen zur vergleichenden anatomie der wirbelthiere (1864--72), äfvensom hans tidigare utkomna Untersuchungen über Pteropoden und Heteropoden (1855). I tvänne särskilda arbeten, Grundzüge der vergleichenden anatomie (2:dra uppl. 1870) och Grundriss der vergleichenden anatomie (1874; ny uppl. 1878), har han i en öfverskådlig framställning bearbetat sin omfattande vetenskap. Sedan 1875 utgifver han "Morphologisches jahrbuch", en i fria häften utkommande tidskrift för anatomi och embryologi. Som lärare har G. utöfvat ett stort inflytande på sina många lärjungar. R. T-dt.
1. Gegerfelt, Carl Fredrik Victor von, arkitekt, föddes i Jönköping d. 6 Maj 1817. Han ingick 1835 som volontär vid Göta artilleriregemente, der han 1836 befordrades till underlöjtnant, men sökte och erhöll följande år transport till Värmlands fältjägareregemente. Der befordrades han till löjtnant 1843, men tog redan 1844 afsked från regementet och 1845 ur krigstjensten, för att uteslutande egna sig åt arkitekturen. G. hade nämligen 1839--41 i Berlin studerat denna konst och efter sin återkomst begynt utöfva densamma. I Göteborg, der han alltsedan varit bosatt, finnas de flesta alstren af hans verksamhet. Så gaf han 1850 ritning till och ledde uppförandet af Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, uppgjorde ritningen till Chalmersska slöjdskolans nya hus, invigdt 1869, till Hospitalet å Hisingen vid Göteborg, hvilket uppfördes 1868--72, till samtliga utställningsbyggnaderna vid 13:de allmänna landtbruksmötet i denna stad, hvilka voro uppförda efter en alldeles ny princip, hvarjämte han utfört åtskilliga villor i en nordisk stil m. m. I flere af hans arbeten hafva nya uppslag och försök att omdana våra vanliga byggnadsformer gjort sig gällande. G. innehar, sedan Juni 1872, stadsarkitektsysslan i Göteborg. Han har varit lärare i byggnadskonst vid Chalmersska slöjdskolan derstädes samt har äfven i andra riktningar verkat för höjandet af den allmänna konstsmaken och konstskickligheten på denna ort. -rn.
2. Gegerfelt, Vilhelm von, målare, den föregåendes son, föddes i Göteborg d. 9 Nov. 1844. Han idkade 1861--63 studier vid konstakademien i Köpenhamn samt 1864--66 vid Akademien för de fria konsterna i Stockholm. 1866 begaf han sig, för sin vidare utveckling, till Düsseldorf, der han uppehöll sig till 1872. Sedan dess har han varit bosatt i Paris. 1872 blef G. agré af den svenska konstakademien. Åtskilliga landskap af hans hand hafva vid olika tillfällen framträdt på utställningarna i Stockholm. Såsom konstnär har G. numera fullständigt slutit sig till ungefär samma riktning inom den franska landskapskonsten, som den Alfr.
Wahlberg tillhör, eller den, som söker uppnå stämningens och effektens enhet hufvudsakligen genom rent koloristiska medel. -rn.
3. Gegerfelt, Herman Georg von, jurist, riksdagsman, syssling till G. 1., född i Göteborg d. 18 Aug. 1817, blef student i Upsala 1834, filos. doktor 1839 och jur. kand. 1841 samt började 1842 att tjenstgöra i Göta hofrätt, der han inom kort blef fiskal. 1846 utnämndes han till v. häradshöfding, var 1848--53 adjungerad ledamot af nämnda hofrätt, blef assessor derstädes 1853, skötte 1857--58 under särskilda tider revisionssekreteraretjenst, blef 1869 hofrättsråd och 1878 president i Göta hofrätt. Vid Upsala universitets jubelfest, 1877, promoverades han till hedersdoktor i juridiska fakulteten. Såsom ledamot af ridderskapet och adeln bevistade G. riksdagarna 1850--51, 1856--58 samt 1865--66, vid hvilken sistnämnda han var ordförande i expeditionsutskottet. 1866 invaldes han af Jönköpings läns landsting i Första kammaren, der han qvarsatt t. o. m. 1879, då han afsade sig detta förtroende. Under sin riksdagsmannatid, efter 1866, var han ledamot dels af konstitutions-, dels af lagutskottet, i hvilket han var dels ordförande, dels vice ordförande under riksdagarna 1872--79. Han yttrade sig i nästan alla lagfrågor, och i dessa blefvo hans anföranden ofta för Första kammaren bestämmande. Dessutom har G. varit ledamot af flere af K. M:t tillsatta komitéer, 1867--68 för utarbetande af förslag till förordning angående häradsrätternas arbetssätt, 1872 rörande lagstiftningen om mantalsskrifning och 1877--78 för ordnande af patentlagstiftningen.