Gerhardt (Gerhardus), Paul, tysk psalmdiktare, f. 1607, var länge privatlärare och blef 1652 pastor i Mittenwald i Mark. 1657 fick han anställning såsom tredje diakon vid S:t Nikolai kyrka i Berlin, från hvilket ämbete han för sin fasta hållning i striden mot den reformerta läran 1666 entledigades. 1669 kallades han till arkidiakon i Lybeck, der han dog d. 7 Juni 1676. Af hans 120 andliga sånger, bland hvilka flere finnas, som öfvergått till alla protestantiska psalmböcker, utkom första upplagan under titeln Haus und Kirchenlieder (1666, å nyo utgifna af Wackernagel, 1843, och i en historisk-kritisk upplaga af Bachmann 1866). G:s psalmer höra till den protestantiska kyrkopoesiens skönaste perlor och till 17:de århundradets bästa tyska lyriska dikter öfver hufvud. I den svenska psalmboken finnas af honom psalmerna 136, 192 (224), 389, 429 och 442, af hvilka särskildt de båda sistnämnda, morgonpsalmen: "Vak upp, min själ, gif ära", och aftonpsalmen: "Nu hvilar hela jorden", höra till den svenska kyrkans mest kända och begagnade sånger.