Gjöe, Göe l. Göye, dansk adlig ätt. -- 1. Henrik G., en af Kristian II:s män, försvarade efter dennes flykt från Danmark (d. 13 April 1523) i åtta månaders tid (till d. 6 Jan. 1524) Köpenhamn och Malmö mot Fredrik I. Derefter lemnade han landet och dog i Lübeck 1533. -- 2. Mogens G. till Krenkerup (på Låland), den förres broder, ättens märkvärdigaste man, var rikshofmästare under Fredrik I (1523--33) och Kristian III (1534--59). Han var den förste högborne man i Danmark, som slöt sig till den lutherska läran, i det att han från 1526 aflade fasta och njöt både bröd och vin i nattvarden. Under Fredrik I:s senare regeringsår, då den evangeliska stämningen var mycket liflig, utmärkte G. sig genom sin ifver att utdrifva tiggaremunkarna ur deras kloster. Efter konungens död (1533), deltog han i herredagen i Köpenhamn (s. å.), hvarest de katolskt sinnade riksråden genomdrefvo, att konungavalet blef uppskjutet, och åvägabragte en recess (d. 3 Juli), som skulle återgifva prelaterna deras förlorade makt och blottställde de evangeliske för deras förföljelser. Tillika med några andra riksråd lemnade G. då herredagen. Inför de qvarvarande anklagades reformatorn Hans Tausen och dömdes till ämbetets förlust samt skyldighet att lemna Själland och Skåne inom en månad. Innan tiden var tilländalupen, tvang emellertid G. Själlands biskop, Joakim Rönnov, att efterskänka Tausen äfven detta straff. Sedermera förmådde G. den jylländska adeln att välja hertig Kristian (III) till konung, i Rye (1534), följde konungen i kriget och medverkade till reformationens genomförande. Död 1544. -- 3. Birgitte G., den föregåendes dotter, var i sin ungdom en lång tid förlofvad (icke med Joakim Rönnov, innan denne blef biskop, såsom man förr antagit, utan) med en Daa, hvilken hon icke kunde tåla. Hon genomdref slutligen denna förbindelses upplösning och ingick giftermål med Herluf Trolle. Af sitt gods Skovkloster på Själland upprättade de bägge makarna 1565 Herlufsholms lärda skola, som ännu blomstrar. Död
1574. -- 4. Anna G., sonsons dotter till Henrik G. (I), f. 1609, död ogift 1681, hörde till den tidens lärda qvinnor. Hon samlade ett stort bibliotek i Odense, hvilket bibliotek sedermera ärfdes och förökades af hennes broders dotterdotter Karen Brahe och nu bär dennas namn. -- 5. Markus G. till Brahesborg och Hvidkilde, den föregåendes brorson, f. 1635, var en dugtig diplomat och en af de få män af den gamla adeln, hvilka de förste envåldskonungarna anförtrodde vigtiga uppdrag samt unnade en hög ställning i staten. Vid sin död, 1698, var han geheimeråd. Med honom utslocknade ätten G. C. R