Granicus (Grek. Granikos), liten flod i det forna Mysien (nordvestra delen af Mindre Asien), bekant genom den seger (den första), som Alexander den store vann öfver perserna, i Maj 334 f. Kr. Perserna under Memnon stodo, 40,000 man starka, bakom floden. Alexander hade lika mycket folk och öfvergick floden med båda flyglarna, rytteriet i teten. Dessa anföllo persernas flyglar, som bestodo af rytteri, och drefvo dem på flykten samt krossade derefter det i persernas midt ställda fotfolket. C. O. N.
1. Granier de Cassagnac [granje dö kassanjack], Adolphe de, fransk journalist och politiker, född d. 12 Aug. 1808 i Averon-Bergelle, depart. Gers, kom 1832 till Paris, der han såsom medarbetare i åtskilliga tidningar gjorde sig bemärkt
genom den tygellösa djerfheten i sitt språk samt ådrog sig många tvister och processer. Före 1848 var G. en ifrig och väl betald försvarare af orleanska dynastien, men slöt sig efter dennas fall till prins Louis Napoléon, fordrade Frankrikes räddning genom ett statsstreck och öfverhopade orleanska familjen med smädelser. 1852--70 hade han, som vid valen alltid uppträdde såsom regeringens kandidat, plats i Lagstiftande kåren, der han tillhörde den s. k. arkadiska gruppen, samt var tillika redaktör för åtskilliga tidningar, bland dem "Pays". En hetsig polemik, ultrakonservativa och absolutistiska åsigter, processer och dueller gjorde hans namn beryktadt. Efter Napoleons fall (1870) lefde G. i hans närhet vid Wilhelmshöhe och sedan i Bruxelles, der han uppsatte den ultrabonapartistiska tidningen "Le drapeau", men återvände efter freden 1871 till Paris. Der utgaf han å nyo "Pays", grundade derefter "L'ordre", skref i "Le figaro" samt tog en framstående del i det bonapartistiska partiets åtgöranden. Vid valen 1876 och 1877 erhöll G. plats i deputeradekammaren. Död 1880. G. utgaf flere historiska verk, bl. a. Histoire des classes ouvrières et de classes bourgeoises (1837; "Arbetsklassens historia", 1843), Histoire des classes nobles et des classes anoblies (1840; "Adelsklassens historia", 1843), Histoire des causes de la révolution française (1850), Histoire du Directoire (1851--56) och Histoire de la chute de Louis Philippe etc. (1857), i hvilka den ofta bristfälliga källforskningen och partiskheten i synpunkten öfverskylas af den lifliga framställningen. Bland G:s öfriga skrifter må anföras: Histoire des origines de la langue française (1872), Histoire populaire illustrée de Napoléon III (1874), Souvenirs du second empire (1879), romanerna Danaë (1840), La reine des prairies (1859) och Le chevalier de Midrane (1877) samt reseskildringen Voyage aux Antilles françaises (1842--44).
2. Granier de Cassagnac [granje dö kassanjack], Paul Adolphe Marie Prosper de, fransk journalist och politiker, den föregåendes son, f. 1843 på Guadeloupe, debuterade såsom journalist 1864 i den af Clarétie m. fl. redigerade "Le Diogène", ingick 1866 i den af fadern redigerade officiösa tidningen "Pays", hvars hufvudredaktör han kort derefter blef, och öfverträffade fadern sjelf genom ett lidelsefullt skrifsätt samt mängden af processer och dueller (bl. a. med A. Scholl, H. Rochefort, G. Flourens). Vid utbrottet af fransk-tyska kriget (1870), ingick han såsom frivillig vid 1:sta zuavregementet (divisionen Douay), råkade i fångenskap vid Sedan och internerades för någon tid i Kosel. 1871 uppsatte G. i Gers en politisk tidning "L'appel au peuple" och återtog 1872 vid återkomsten till Paris redaktionen af "Pays" samt arbetade såväl der som utom tidningen öppet för Napoleonernas återuppsättande på tronen. 1876 och 1877 valdes G. till medlem af nationalförsamlingen, der han störde ordningen genom att systematiskt falla andra i talet samt genom häftiga utfall och personliga angrepp, och hvarifrån han 1878 blef utesluten. Han invaldes å nyo i Febr. 1879 och höll sig efter den tiden jämförelsevis stilla.