Parmenion

Parmenion (Lat. Parmenio), macedonsk fältherre och statsman, utförde redan 356 f. Kr. segerrikt ett krig mot illyrerna samt användes sedan af konung Filip II i många vigtiga militära och politiska uppdrag. 337 sändes han tillika med Attalos och Amyntas öfver till Asien för att bland dervarande greker förbereda det tillämnade kriget mot Persien. Bland de fältherrar, hvilka åtföljde Alexander till Asien, intog P. genom ålder och rang utan fråga den främsta platsen och förde befälet öfver det tungrustade fotfolket (falangen). Hans son Filotas kommenderade rytteriet. I slagen vid Granikos, Issos och Arbela förde P. venstra flygeln, men beskylles för att vid sistnämnda tillfälle icke hafva på ett fullt nöjaktigt sätt utfört sitt värf. I förhållandet mellan P. och Alexander synes hafva inträdt en viss spänning, hvartill måhända bidragit, att P. vid alla tillfällen yrkade på en försigtig krigföring och äfven tillrådde antagandet af de fredsvilkor, som gång efter annan erbjödos af konung Darius. Då Alexander efter Mediens underkufvande framryckte än vidare, medföljde icke P., utan qvarlemnades med en betydlig truppstyrka såsom ståthållare i Ekbatana. Men sedan hans son Filotas blifvit dömd till döden och afrättad såsom delaktig i en sammansvärjning, trodde Alexander sig icke vidare kunna lita på P. Han lät derför rödja honom ur vägen (329 f. Kr.). A. M. A.