Grosch. 1. Heinrich August G., tysk-dansk-norsk kopparstickare och landskapsmålare, föddes i Lübeck d. 26 Febr. 1763 och begaf sig omkr. 1782 till Köpenhamn för att utbilda sig till konstnär samt egnade sig med framgång åt gouachemålning och kopparstickarekonst, men målade derjämte äfven landskap i olja. Då Kristiansborgs slott blifvit återuppbygdt, fick G. uppdrag (1810) att pryda några bland dess gemak med utsigter af norska landskap och företog med anledning deraf en resa till Norge, under hvilken han uppgjorde planen till ett större praktverk, "Malerisk reise gjennem Norge". Sedan han 1812 af "Selskabet for Norges vel" erhållit löfte om understöd för detta verk, flyttade G. till Norge, bosatte sig i Frederikshald och började arbetet, hvilket dock, till följd af de tryckta tidsomständigheterna, aldrig blef utgifvet. Samma öde drabbade äfven en "Fädrelandsk årbog", som han (tillsammans med K. L. Rahbek) samtidigt ämnade offentliggöra. 1816 kom G. till Kristiania och fick uppdrag att förestå tillverkningen af de s. k. "midlertidige diskontosedler" samt blef lärare vid "den kongelige kunst- og tegneskole" och medlem af dess styrelse. Från dessa värf tog han afsked vid slutet af 1840 och dog d. 6 Juli 1843. Utom en stor mängd väl utförda porträtt och landskap i kopparstick, efterlemnade G. äfven ett antal målningar samt flere handböcker i teckning och kalligrafi, hvilka på sin tid voro mycket använda. -- 2. Kristian Henrik G., dansk-norsk arkitekt, den föregåendes son, föddes i Köpenhamn d. 21 Jan. 1801. Med understöd af "Selskabet for Norges vel" uppehöll han sig 1820-24 i Köpenhamn för att studera byggnadskonst vid konstakademien. 1824 blef han lärare vid "den kongelige kunst- och tegneskole" i Kristiania och sedermera medlem af dess styrelse. 1828 blef G. stadskonduktör och beklädde denna plats till sin död, d. 4 Maj 1865. Under denna tid lemnade han ritningar till och ledde uppförandet af ett icke obetydligt antal större byggnader, såsom banken, börsen, rikshospitalets nya afdelningar, astronomiska observatoriet, teatern, basarbutikerna vid "Stortorvet", brandstationen, fattighuset vid Kroghstötten och stiftelsen "Kong Oskars minde". Derjämte komponerade han de ursprungliga ritningarna till den nya universitetsbyggnaden, hvars uppförande han förestod, sedan hans plan blifvit öfverarbetad af den preussiske arkitekten Schinkel. Ett betydande antal kyrkor, på landet såväl som i städerna, uppfördes efter G:s ritningar. På föranstaltande af Kirkedepartementet utgaf han en serie Udkast til kirkebygninger (1855). G. var icke utrustad med någon eminent konstnärsbegåfning, men inlade stora förtjenster om Kristiania derigenom att han gaf den första impulsen till
uppförandet af de byggnader, som bilda en sann arkitektonisk prydnad för nämnda stad. O. A. Ö.