Gudba (riktigare Gadaba), en till Kol hörande indisk stam, bosatt i östra delen af Bustar (i sydöstra Centralprovinserna) och i den angränsande lydstaten Djaipur (se Djaipur-Semindari), der den är talrikt representerad. Gadaba äro hedningar. En ordsamling öfver deras språk har utgifvits af Glasford (1863). H. A.
Assyriolog (af Assyrien och Grek. logos, lära), idkare af assyriologi, d. v. s. den vetenskap, som sysselsätter sig med … Fraseologi (se Fras), läran om ett språks uttryckssätt och vändningar eller en samling af till ett språk hörande uttryck… Kökslatin (latinitas culinaria), felaktigt och barbariskt latin, särskildt medeltidens munklatin. Detta bestod af skämd… Semit afkomling af Sem, Noaks äldste son. Jfr Sem och Semitiska språk. -- Semitism, en i nyare tid införd betecknin… Idiomatiskt (se Idiom) kallas ett sådant språkligt uttryck, som är eget för ett visst språk, i motsats till andra språk. … Metonomasi (af Grek. meta, i öfverensstämmelse med, och onoma, namn), förändring af ett namn genom dess öfversättning på… Jargon [sjargång], Fr. (sannolikast af jars, gåskarl). 1. Sätt att tala, som i ordval och vändningar är egendomligt … Egyptolog (af AEyyptus, Egypten, och logos, tal, lära), forskare uti eller kännare af (det forna) Egyptens antiqviteter…
Alla artiklar i ämnet →